Betyg

”Starkt samband mellan resurser och snällbetyg”

Stora skillnader i betygssättningen är ett uttryck för skolmarknaden som vuxit fram de senaste åren. På den marknaden har elever och föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning. 

SVT publicerar nu ett ”snällhetsindex” där skillnader i skolors betygssättning tydliggörs. Det är förstås helt oacceptabla skillnader. Tyvärr är detta inte de enda skillnaderna i likvärdighet som finns i dagens svenska skolor. Det är snarare ett av uttrycken för den skolmarknad som vuxit fram de senaste åren.

På denna marknad har elever och deras föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning. Med resultatet att lärare utsätts för starka påtryckningar direkt eller via skolledare för att tillfredsställa föräldrarnas önskningar. 

Lärarnas Riksförbund har tidigare undersökt hur lärare utsätts för påtryckningar för att påverka betygssättningen. I den undersökningen uppger var tredje lärare att de utsatts för påtryckningar. Det finns exempel på att lärarnas professionella bedömningar överprövas av rektor och att de pressas att sätta betyg som de kanske inte själva tycker är riktiga.

Det är förstås mycket allvarligt och skadar inte bara lärarprofessionen utan det undergräver också förtroendet för systemets legitimitet. Det kan innebära att de första och viktiga myndighetsbesluten som unga människor underkastas kan upplevas som korrumperade med katastrofala följder för deras samhällssyn och framtidstro. 

Nu måste det tas steg bort från den modell som gör att man undviker vissa skolor medan andra blir översökta. Om karusellen, med lika skolpeng trots stora skillnader i elevunderlag och betyg som påverkas av andra faktorer än elevresultat, får fortgå så kommer skolans anseende att ta stryk.

Från lärarnas sida menar vi att politikerna snarast måste samlas kring Skolkommissionens förslag om en statlig resursfördelning till undervisning och elevhälsa som bygger på elevernas behov.

Det innebär bland annat att staten sätter en ribba för vad skolans huvudmän måste satsa på undervisning och elevhälsa innan de statliga extraresurserna alls betalas ut. Det innebär en väl avvägd satsning utifrån de behov som finns. Troligen blir det en samhällsekonomisk besparing eftersom vi därmed kan minska risken för tidiga skolavhopp och ett destruktivt utanförskap. 

Det finns ett starkt samband mellan resurser och betygssättning eftersom underkända elever kostar tid och pengar. Om elever underkänns så behövs det nämligen mer resurser för att få eleven att höja sin kunskapsnivå.

Det innebär en stark frestelse att blunda och låtsas som om allting är okej, men det straffar sig i längden eftersom det bryter ner skolledares och lärares anseende. Vi i Lärarnas Riksförbund kommer givetvis fortsätta arbetet med att stärka lärarnas yrkesetik, där korrekt bedömning utgör en viktig del i arbetet med att stärka tilltron till lärarprofessionen.

Dessutom bör möjligheten för elever och föräldrar att välja och byta skola som huvudregel endast ske i anslutning till grundskolans årskurser 1, 4 och 7 samt inför gymnasiet. Det innebär förutsättningar för en mer ordnad undervisning där elever inte hela tiden genom taktiska beslut kan överväga att flytta på sig. Med dessa åtgärder kan snällhetsfrestelsen klart decimeras, samtidigt som vi återupprättar förtroendet för den svenska skolans likvärdighet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.