Barnskydd

Stärk skyddet för barn som växer upp med våld

Minst 160 000 barn växer upp i hem som präglas av våld mellan närstående. Trots att dessa barn riskerar att skadas för livet har de en begränsad rätt till skydd. I dag på internationella barndagen vill vi därför uppmana samtliga partier i riksdagen att ställa sig bakom ett utökat straffrättsligt skydd för barnen som bevittnar våld.

Under många år har Simon* hört det mesta som hänt mellan mamma och pappa. Han har hört pappa skrika till mamma att han kommer att slå henne om hon kommer hem sent från jobbet igen. En annan dag såg han mamma bli jagad med kniv genom huset. Simon gråter inte, för han är tvungen att vara stark och skydda sina småsyskon. Det är först när allt är lugnt och tyst, när han vet att alla har överlevt, som han kan slappna av. Då kommer gråten.

Barn som lever i en situation där våldet när som helst kan bryta ut lever i ett förhöjt spänningstillstånd vilket riskerar att påverka barnets personlighet, sociala utveckling, självuppfattning och självtillit. Den samlade forskningen visar att ett barns upplevelser av våld i nära relationer påverkar barn mycket negativt. Effekterna tar sig uttryck bland annat genom sämre skolresultat, självskadebeteende och posttraumatiskt stressyndrom. Effekterna kan vara kortvariga eller i värsta fall vara livet ut. 

Risken att Simon som har sett, hört och känt till våld under sin uppväxt kommer att slå sin framtida partner är exempelvis 3,8 gånger så stor jämfört med ett barn som inte har levt med våld i hemmet. Flickor som upplever våld i nära relation löper 3,5 gånger större risk att som vuxna själva bli utsatta för partnervåld.

Simon är ett av minst 160 000 barn som upplever fysiskt våld i hemmet, det motsvarar två barn i varje klass. Få av dessa barn får aktiv hjälp, eftersom händelserna ofta sker i hemlighet på en plats dit endast familjen eller släkten har tillträde. I en studie av Socialstyrelsen uppgav 98,4 procent av de unga att våldet de upplevt hade ägt rum i en privat miljö, oftast hemmet. Ett hem som ska vara tryggheten i ett barns liv.

Inte nog med att våldet begås i miljöer som är privata och avskilda till sin karaktär. I familjer där våld förekommer är det dessutom vanligt att en tystnadskultur odlas. Den norske våldsforskaren Per Isdal menar att ”våldet genom osynliggörandet kan fortsätta”. Våldet och våldets effekter tystas ned och genom att våldet omtolkas eller bagatelliseras eller genom att ansvaret för handlingarna läggs någon annanstans, frånsäger sig utövaren ansvaret för våldet. Därför måste tystnaden brytas och ansvaret läggas på rätt plats, hos förövaren.

Barn som upplever våld mellan närstående har i dag en begränsad rätt till skydd. Skyddet består i att socialtjänsten har i uppdrag att möta barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp mellan närstående som offer för brott. Det finns även en möjlighet att ansöka om brottsskadeersättning och barn som varit på en brottsplats ska registreras. Detta innebär inte att barnet har ett eget rättsligt skydd, långt ifrån. Det är därför glädjande att regeringen har tillsatt en utredning som ska överväga ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar brott som begås av och mot närstående.

I dag, den 20 november, är det 29 år sedan FN antog konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Sverige var då ett av de första länderna att ratificera konventionen.  Sverige måste visa att vi som land står bakom våra åtaganden genom att skydda barn mot alla former av våld och övergrepp. Sverige måste enat stå upp för de barn som lever med våld i sin vardag.

En majoritet av riksdagspartierna ställer sig positiva till ett utökat straffrättsligt skydd för barn som upplever våld i hemmet, men några partier har fortfarande inte gett sitt uttryckliga stöd till ett starkare skydd. Nu är det dags för dem att ställa sig bakom barnens rätt till juridiskt biträde och till att fullt ut ses som brottsoffer i lagens mening.


*Simon är ett fiktivt namn och hans upplevelser är berättelser från barn som har vänt sig till Se Barnen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.