Elevhälsa

Stärk elevhälsan så får elever stödet de behöver

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i alla klasser i alla skolor och vi behöver skyndsamt säkerställa att de möter pedagoger och elevhälsoteam med rätt kompetens, skriver förbundsordföranden för Sveriges Arbetsterapeuter Ida Kåhlin.

I dagarna startar höstterminen i landets alla grundskolor. Skolgårdar och klassrum fylls åter av barn som med pirr i magen längtar efter att få berätta för lärare och kompisar om allt spännande de gjort och upplevt under sommarlovet. Med glädje och spänning ser de fram mot vad den nya terminen ska bära med sig. Tyvärr är det alldeles för många barn som inte delar denna positiva känsla när de kommer tillbaka till skolan. För dem är pirret i magen i stället en klump. För dem är skolmiljön förknippad med känslor som oro och rädsla. Oro över att inte passa in, att inte orka sitta stilla hela skoldagen eller att inte förstå vad fröken framme i katedern säger. Rädsla för att göra fel, vara fel och för att om och om igen behöva misslyckas.

Många av dessa barn har en neuropsykiatrisk diagnos. Deras kognitiva funktionsnedsättning innebär att de dagligen möter hinder i sin skolmiljö, hinder som i hög utsträckning inte skulle behöva uppstå med rätt anpassningar av den fysiska, sociala och kommunikativa miljön. Kunskapen om hur dessa anpassningar kan göras finns i dag inom regionernas barnhabilitering och inom barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter, men undersökning på undersökning visar att denna kunskap inte används i tillräcklig grad inom den svenska skolan.

Enligt en enkätstudie genomförd av Autism- och Aspergerförbundet är det bara knappt hälften av eleverna med autism som når grundskolans mål och i Riksförbundet Attentions senaste skolenkät anger bara knappt två av tio föräldrar att deras barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får det stöd som det behöver i skolan.

Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Vi behöver använda den kunskap och kompetens som vi har på ett effektivt sätt och inte låta oss hindras av de stuprör och kulturer som vi byggt inom och mellan olika verksamhetsområden och huvudmän. Det är dags att sluta prata om ”skolvärlden” och ”hälso- och sjukvårdsvärlden” som separata enheter. Vi behöver se till helheten för barnens skull.

Visst finns det goda exempel på kommuner som vågat tänka nytt och som skapat förändring i en positiv riktning. Ett sådant är Kinda kommun som anställt flera arbetsterapeuter som tillsammans med pedagoger och övriga i elevhälsoteamet arbetar för att skapa tillgängliga lärmiljöer i både förskola och skola. Liknande satsningar finns i Halmstad och Karlskrona. Men på det stora hela har de nationella satsningar som hittills gjorts och de formuleringar som nu finns i skollagen inte varit tillräckliga för att utveckla och säkerställa det stöd som barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver och har rätt till.

Regeringens utredning om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07) har pågått i mer än två år och har nu fått ytterligare tilläggsdirektiv och förlängd utredningstid till sista februari 2020. Jag hoppas att förslagen kommer innebära förtydliganden i skollagen som säkerställer en skola som är tillgänglig även för barn med olika former av funktionsnedsättningar och en förstärkt elevhälsa med fler kompetenser och professioner, såsom arbetsterapeuter. Men våra barn har inte tid att vänta på slutbetänkanden och lagförslag. Nu behövs modiga skolledare och politiker som vågar gå före och anställa arbetsterapeuter. 

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i alla klasser i alla skolor och vi behöver skyndsamt säkerställa att de möter pedagoger och elevhälsoteam som har kompetens om kognitiva funktionsnedsättningar och kognitivt stöd.

Det är hög tid att vi använder den professionella kunskap och kompetens vi har på det mest effektiva sättet. Vi har inte råd att göra på något annat sätt om vi ska kunna bevara välfärden och nå en mer jämlik hälsa i vår befolkning. Inget barn ska behöva komma tillbaka till skolan med en klump i magen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.