Psykiatri

”Star wards” lyfter den psykiatriska vården

Det måste ställas högre krav på den psykiatriska heldygnsvården. Det behöver införas ett integrerat arbetssätt där rehabiliteringen påbörjas direkt och fortsätter oavbrutet efter sjukhusvistelsen, utifrån patientens behov.

Med jämna mellanrum hamnar kvaliteten i den psykiatriska heldygnsvården i medialt fokus. Det kan till exempel handla om patienter som utsatts för tvångsåtgärder, inte har fått adekvat vård eller drabbats av många vårdskador. Personer som vårdas är ibland osäkra på om de ens har en vårdplan. I forskningen beskriver patienter ofta vården som trist och händelselös med få möjligheter till aktiviteter och samtal.

I dag finns inga nationella riktlinjer för hur den psykiatriska heldygnsvården bör se ut. Det gör att vistelsen ofta består av väntan på att medicinen ska börjar verka. Andra insatser får vänta tills patienten är i öppenvård, vilket riskerar att förlänga återhämtningstiden.

Trots dessa svagheter har de senaste årens statliga satsningar till största delen handlat om öppenvården. Det har dock förekommit positiva lokala initiativ där man, ibland tillsammans med brukarorganisationer och forskare, försökt adressera en del av den problembild som beskrivits ovan.

Det är dags att ställa högre krav på den psykiatriska heldygnsvården och införa ett integrerat arbetssätt där rehabiliteringen påbörjas direkt och fortsätter oavbrutet efter sjukhusvistelsen, utifrån patientens behov. Därför lanserar vi programmet ”Trygg och meningsfull psykiatrisk heldygnsvård”.

Förslaget är ett utvecklingsarbete med inspiration från ”Star wards” och andra internationella erfarenheter. ”Star wards” har använts av 80 procent av avdelningarna inom den brittiska heldygnsvården. Programmet har resulterat i fler aktiviteter för patienter, ökad patientnöjdhet och en minskad frekvens av hot och våld. Huvudidén är att personal arbetar med förbättringar utifrån avdelningens förutsättningar. Programmet har sju teman med idéer som kan anpassas till den egna avdelningen.

  1. Rekreation och konversation. Personal och volontärer engageras för att skapa sociala och kreativa aktiviteter, exempelvis tillgång till filmer, böcker och spel, i syfte att minska tristessen.
  2. Fysisk hälsa och aktivitet. Att erbjuda möjligheter till motion, läkemedelsgenomgång eller möte med dietiest.
  3. Besök. Att stödja patienten att behålla och utveckla kontakten med anhöriga och närstående. Då behövs trevliga besöksrum och en välkomnande attityd.
  4. Vårdplanering. Rehabilitering till arbete eller sysselsättning påbörjas så snart som möjligt. Patienten får ett dagligt vårdplaneringssamtal på minst 15 minuter och ett dagligt program på avdelningen där viktiga frågor för återhämtning aktualiseras.
  5. Samtalsbehandling och samtal är en viktig del av vården, inte bara medicinering. Stöd ges till patienter för att förbättra den egna hanteringen av symptom och tillgång till böcker och ljudfiler som kan vara ett stöd.
  6. Gemenskap på avdelningen. Patientinitiativ uppmuntras och stöd ges för att få till stånd kulturella, religiösa och andra möten. Skapa en kultur av ömsesidigt stöd mellan patienter vilket kan vara ett stöd även efter sjukhusvistelsen.
  7. Patienten tar ansvar. Patienter uppmuntras att ta så mycket ansvar som de klarar av till exempel att vara aktiva i sin vård och ha egen kalender för att ha kontroll av möten och aktiviteter.

Region Örebro län, Västerbottens läns landsting och Region Skåne ska delta i detta program. Om fler regioner och landsting deltar ger det bättre förutsättningar att bygga upp ett nationellt stöd för utvecklingsarbetet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.