Tillväxt

Ställ inte Stockholm mot Norrland

Att  Sverige behöver Stockholm och storstadsregionerna är ett faktum. Att hela Sverige behöver de norra regionerna råder det heller inget tvivel om. Norrbotten och norra Sverige står för betydande delar av Sveriges tillväxt och välstånd. Det är dags att börja se Sverige som den helhet vårt land är, skriver Niklas Nordström (S), ordförande Norrbottens Kommuner. 

På senare tid har både Västsvenska Handelskammaren och Stockholms Handelskammare visat att vi måste se potentialen i hela Sverige. Det är en välkänd diskussion. Landsbygd mot storstäder. Stockholm mot Norrland. Vita fläckar på mediekartan när journalister från Stockholmsredaktionerna ska skildra landet utanför tullarna.

Landsbygdsutveckling och mål om att hela landet ska leva i all ära. Det finns många goda initiativ, men sedan tar det stopp. Hela Sverige måste kunna mobilisera, agera och vara handlingskraftigt. Det är en fråga om svensk internationell konkurrenskraft, inte bara om Norrlands eller glesbygdens överlevnad. Det är heller inte en fråga för enbart politiken. Det är lika mycket en fråga för våra stora företag, näringslivsorganisationer och näringslivsprofiler. Därför är handelskamrarnas budskap så viktigt att lyssna till.

50 miljarder kronor ska Svenska Kraftnät investera i ledningsnätet i Mellansverige fram till år 2040. Det råder dock ingen brist på el i landet, speciellt inte i norra Sverige där stor del av elproduktionen sker. Här finns gott om plats och kapacitet för stora och mindre industrier, gärna energiintensiva som datacenter, batteritillverkning och råvaruförädling.

Det finns över 50 riktigt stora vattenkraftverk med en effekt på 100 MW eller mer i Sverige. Alla ligger i norra Sverige.

Närmare 60 procent av all transport på järnväg i landet sker i norra Sverige med gods som genererar stora exportintäkter. Ofta fraktas detta gods som skapar ekonomiskt välstånd på gamla enkelspåriga Stambanan och Malmbanan.

Norrbotniabanan, den kustnära järnvägen från Umeå till Luleå som på riktigt kopplar ihop alla viktiga transportstråk i norra Sverige – Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. De transportvägar som är en nödvändighet för exporten.

Norrbotniabanan kommer transportera mer gods och råvaror på såväl kortare tid som miljövänligare. Banan beräknas minska koldioxidutsläppen med 80 000 ton per år. Riktig arbetspendling blir möjlig mellan kuststäderna, det mest tätbefolkade området i Sverige efter storstadsregionerna. Den samhällsekonomiska kalkylen visar tydligt att den är lönsam och EU anser banan vara en del i ett stråk som är en betydelsefull och angelägen investering. Det är således ingen regionalpolitisk allmosa vi talar om.

Många aktörer i norra Sverige har under lång tid arbetat hårt för Norrbotniabanan. Regeringen har nu beslutat att projektet ska genomföras, vilket givetvis är ett välkommet besked. Men som brukligt är när någonting är på gång uppstår plötsligt nya byråkratiska hinder. Den här gången varnar länsstyrelsen i Västerbottens län för resursbrist på handläggningssidan. Planerna för järnvägen på sträckan till Skellefteå riskerar därmed att försenas ytterligare några år. Men den svenska exportindustrin har inte råd med ytterligare byråkratiska förseningar. Hindren för den måste undanröjas eller minimeras.

Det är dags att på riktigt börja se Sverige som den helhet som landet är. Norra Sverige behöver storstadsregionerna. Sverige behöver de norra delarna, inte bara i politik och ord. Norrbotten och norra Sverige och dess basindustrier står för betydande delar av grunden i vår gemensamma ekonomiska tillväxt.

Ett av de mest centrala projekten är att genomföra bygget av Norrbotniabanan enligt den plan som nu ligger fast. Ytterligare förseningar skadar landets ekonomi där vi behöver bättre infrastruktur för att säkra exportintäkterna, men också för att det riskerar skicka en signal till oss i norra Sverige att vi återigen sätts på undantag. Det vore olyckligt.

Niklas Nordström (S), ordförande Norrbottens Kommuner
 

Fakta

Niklas Nordström är ordförande i Norrbottens Kommuner som är samverkansorganet för länets 14 kommuner. Han är också kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun och styrelseordförande i Business Sweden.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.