Livsmedel

Ställ högre krav på importerat kött

Nyligen avslöjades att Sverige har importerat cirka 240 kilo nötkött från Polen som bedömts som osäkert av Livsmedelsverket. I Sverige har importen av både polskt nöt- och griskött ökat kraftigt de senaste tio åren – trots att bättre alternativ finns, skriver Landbrug og Fødevarers talesperson Christer Lundin.

Svenskt kött är något man med rätta kan vara stolt över. I Sverige är kraven på djuromsorg högt satta, och användningen av antibiotika låg. Men Sverige är inte självförsörjande på kött. I dag importeras ungefär 30 procent grisköttet och nästan hälften av allt nötkött som konsumeras i Sverige. Givet avslöjandet om det polska nötköttet är det viktigt att ställa rätt krav på det importerade köttet så att det håller en hög kvalitet och har en hög livsmedelssäkerhet.

Synen på djuromsorg och antibiotika inom djuruppfödning skiljer sig kraftigt mellan EU-länderna. Den bild som målas upp i media om ”svenskt mot utländskt” förenklar bilden och leder till att Sveriges konsumenter gör sämre val än vad de skulle behöva göra.

Under många år har den svenska debatten om djuromsorg och användningen av antibiotika vänts mot länder som Danmark. För inte så många år sedan drevs kampanjer för att bojkotta danskt kött. Följden av denna debatt blev att köttimporten från andra länder med bland annat hög användning av antibiotika ökade. Denna alarmerande utveckling omfattar inte minst offentlig sektor, vilket innebär att många skolbarn och äldre runt om i landet får sämre kött på tallriken än vad som är nödvändigt. 

Sverige och Danmark har länge arbetat med att minska användningen av antibiotika inom djuruppfödningen. Danmark framhålls som ett bra exempel på hur man framgångsrikt kan minska användningen av antibiotika – även om det föds upp många grisar.

Gällande djuromsorg gör den internationella organisationen World Animal Protection en oberoende bedömning av olika länder. Sverige får tillsammans med Danmark, Tyskland och ett antal ytterligare länder det sammanfattande betyget ”B”. Alla tre länderna får delbetyget ”A” för djuromsorg i lantbruket. Trots detta har importen från både Danmark och Tyskland sjunkit markant under en tioårsperiod, samtidigt som nationer med sämre betyg har tagit marknadsandelar. De som får betala priset är konsumenterna.

Sverige är beroende av import av kött för att komplettera det svenska lantbruket. Jämför vi Sverige och Danmark med andra europeiska länder är det mer som förenar våra länder än som skiljer dem åt. En rimlig slutsats borde därför vara att de som importerar ser över kraven och följer upp dem noggrant. Med högre importkrav kommer danskt kött att ses som det givna komplementet till det svenska.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.