Arbetsmarknaden i Sverige förändras. Vi jobbar högre upp i åldrarna och fler kommer till Sverige i vuxen ålder. Detta ökar betydelsen av vuxenutbildning och sätter nya krav på möjligheter till omställning. I dag har många 50-åringar 25 år kvar på arbetsmarknaden, förutsatt att de kan få ny kunskap och möjlighet till omställning. Det är hög tid att vuxenutbildningen blir en central del i lösningen på de arbetsmarknadsutmaningar Sverige står inför.
På den moderata partiledningens uppdrag har en reformgrupp med forskare och politiker arbetat för att utveckla reformer för att stötta omställning och underlätta inträde på arbetsmarknaden.
I dagsläget är 70 000 personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. En studie från OECD visar att endast 5 procent av personerna i etableringen hade vuxenutbildning i sin etableringsplan under år 2014. Istället läggs fokus på kortare utbildningar och snabba arbetsmarknadsinsatser. Erfarenhet visar att detta inte leder till resultat.
Samma studie visar att endast 11 procent av männen och 5 procent av kvinnorna under 2015 gått till osubventionerad anställning ett år efter avslutad etablering. OECD drar slutsatsen att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, som huvudmän för vuxenutbildningen, fungerar dåligt. Samtidigt pekar OECD på stora regionala skillnader och efterfrågar därför tydligare nationell resultatstyrning.
Vuxenutbildningen är viktig för de som kommer hit med utbildning från sitt forna hemland men som behöver komplettera sina sakkunskaper för att få ett jobb i Sverige. IFAU konstateraratt ”en svensk utbildning verkar vara avgörande för att snabba på integrationsprocessen”. Det ställer krav på utbildningens förmåga att anpassa sig efter arbetsmarknadens förändrade förutsättningar.
Med utgångspunkt i OECDs rekommendationer och IFAUs slutsatser föreslår vi ett antal centrala reformer för att vuxenutbildningen ska kunna möta den förändrade arbetsmarknadens behov:
• Ökad koppling mellan vuxenutbildning och arbetsmarknaden. Uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom skattelättnader för utbildningskostnaden och att göra godkända utbildningar studiemedelsberättigade.
• Ökad nationell styrning och kvalitetskontroll. Idag är kommunerna huvudmän för vuxenutbildningen. Låt enskilda kunna bli huvudmän för vuxenutbildningen och låt Skolinspektionen ta över ansvaret för tillsyn av såväl fristående som kommunala utförare.
• Tydligare kvalitetsuppföljning och externa examinatorer. Ta fram tydliga nationella kvalitetskrav och följ upp resultaten. Betyg ska sättas genom nationella prov som rättas av externa examinatorer.
• Resultatbaserat ersättningssystem. Utbildningsleverantörer ska inte ha ekonomiska incitament att behålla en elev istället för att korta vägen till arbete. Inför resultatstyrd ersättning, exempelvis ersättning per avklarad poäng med bonus för godkända resultat samt att utbildningen lett till jobb.
• Ge varje arbetstagare möjlighet till vidareutbildning. Den som har ett arbete är i praktiken utestängd från vidareutbildning. Inför motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till nytt jobb.
Vuxenutbildningen kommer att vara central för att Sverige ska klara arbetsmarknadsomställningen och sysselsättningen framöver. Detta är några av de nödvändiga reformer som skulle stärka Sveriges möjlighet till omställning och minska utanförskapet i hela landet.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
