Stärkt polarforskning med USA gynnar klimatet

Sverige och USA har sedan länge ett djupgående samarbete på forskningsområdet. Redan för tjugo år sedan utfördes hälften av svenska vetenskapliga arbeten i samarbete med forskare i USA.

För att uppmärksamma att USA tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet anordnar den svenska Washingtonambassaden i veckan en konferens med titeln The Arctic – Hot or Cold. Jag kommer hålla ett linjetal vid konferensen för att betona att USA och Sverige beslutat att ta ytterligare ett steg mot ökat samarbete inom polar- och klimatforskning.

I samband med talet signerar USA och Sverige ett avtal om en gemensam Arktisexpedition under sommaren 2015 som kommer följas av ytterligare en expedition sommaren 2017. Genom att samarbeta kommer vi få ut mer forskning för pengarna. Den svenska isbrytaren Oden kan genom att användas av flera länder göra polarexpeditioner med tätare mellanrum, fler mätningar kan utföras och forskarna kan bilda nya samarbeten.

Det kommer gynna forskningen, klimatet och skapa jobb.

När vi nu återigen formaliserar vårt samarbete med USA inom polarforskning med hjälp av den svenska isbrytaren Oden tar vi också ännu ett steg mot närmare forskningssamarbete mellan våra två länder.

Det behövs. För de senaste åren har utvecklingen stått stilla. Antalet forskningssamarbeten med USA har legat kvar på samma nivå, men som andel av våra totala samarbeten har de minskat till att utgöra endast omkring en tredjedel av Sveriges internationella forskningssamarbeten. Den minskade andelen samarbeten med USA är en följd av stora ökade investeringar i forskning i världen och att svenska forskare följt med i denna globaliseringstrend och breddat sina samarbeten.

Huvudsakligen är det samarbeten inom Europa som ökat till följd av EU:s forskningsprogram, men vi har även ökat samarbeten med de viktiga forskningsnationerna i Asien. I flera asiatiska länder ökar investeringarna i forskning och de avsätter stora belopp till forskning och utveckling. Vetenskapliga publikationer från Kina har ökat sjufaldigt sedan år 2000. De från Sydkorea har ökat fyrfaldigt. Liknande utveckling syns i Indien. Singapore har under de senaste fem åren höjt sin kvalitet och citeras nu bland de absolut främsta i världen. 

Även i USA har investeringarna ökat. Stimulanspaketen till följd av finanskrisen 2008 möttes i USA med stora investeringar i forskning. Trots nedskärningar inom andra områden ligger investeringarna i forskning fortfarande högt. Sedan 2000 har USA ökat sin vetenskapliga produktion med mer än 50 procent. Men samtidigt har antalet samarbeten mellan USA och Sverige legat still på oförändrad nivå. Här finns en oanvänd potential till ökade samarbeten som skulle gynna både forskning och jobb.

Regeringen arbetar nu med att öka kontaktytorna med USA. Av speciell vikt är då samarbeten inom forskning.

Svensk polarforskning och klimatforskning är världsledande. Baserat på den svenska isbrytaren Oden som utrustats med forskningslaboratorier och avancerad utrustning har svensk polarforskning gått från bra till världsledande. Genom ökat samarbete med USA kan denna forskning bidra ytterligare i arbetet för att möta klimathotet. 

Samarbete i Arktis och inom polar- och klimatforskning blir därmed en tydlig temperaturmätare på hur nära vi samarbetar med USA och ett viktigt bidrag i arbetet för att möta vår tids stora ödesfråga.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.