Bristen på främst specialistsjuksköterskor, men även barnmorskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor verkar även denna sommar komma som en överraskning. När ska arbetsgivare förstå att stress, ständig underbemanning och utebliven återhämtning drabbar både personal och patienter?
Bilden av sommaren i vården är ingen midsommarnattsdröm, snarare en upprepning av ”i år är det värre än någonsin”. 42 procent av landstingen och regionerna i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s enkät om läget i vården inför sommaren 2016 anger att det förväntas bli värre än förra året.
47 procent anger att situationen förväntas bli oförändrad – något som naturligtvis inte betyder att den är bra. SKL uppger dessutom att bristen på vårdplatser är större inför den här sommaren än tidigare. SKL började mäta överbeläggningarna 2013 – sedan dess har de ökat med 40 procent.
Nya siffror från SCB visar att 11 000 specialistsjuksköterskor saknas om tio år. Bristen leder till operationsköer, att intensivvårdsplatser får stängas, att äldre helt i onödan får åka till akuten för att det saknas specialistsjuksköterskor för vård av äldre och distriktssköterskor i våra kommuner, på äldreboenden och i hemsjukvården.
Vården av för tidigt födda barn äventyras eftersom bristen på barnsjuksköterskor är stor. Listan kan göras lång. Det är brist på samtliga specialistsjuksköterskor och det är brist på goda villkor. Det är inte sängar, kuddar och täcken som saknas, det vill säga vårdplatser, utan personal med rätt kompetens.
Det har nu gått så långt att vårdens medarbetare själva blir sjuka av att vårda. Statistik från Försäkringskassan visar att sjuksköterskor ligger i topp gällande sjukskrivningar i landet. Stress utan återhämtning ligger bakom flertalet sjukskrivningar.
Samtidigt menar arbetsgivare och politiker med orubblig envishet att patientsäkerheten inte är hotad. Visst, våra medlemmar som är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor gör sitt yttersta för att ge en god och säker vård. Men är det rimligt att de som vårdar själva ska bli sjuka under tiden? Vi menar att både personalsäkerheten och patientsäkerheten är hotad.
Andelen specialistsjuksköterskor har sjunkit med 20 procent under en 20-årsperiod samtidigt som vården blir alltmer avancerad. Arbetsförmedlingen redovisar att nio av 20 akademiska bristyrken tillhör våra medlemsgrupper. Högts upp ligger psykiatrisjuksköterskor. Problemet är inte att sjuksköterskeyrket är oattraktivt. Det är kö till utbildningarna. Men det räcker inte – alltför få vidareutbildar sig eftersom villkoren är för dåliga.
Konsekvensen av bristen blir också att välbehövliga semestrar skjuts upp och i bästa fall kan tas ut senare under året. Men den sammanhängande vilan som är så viktig för återhämtning är svår att få till, eftersom svårigheten att få tag på vikarier är stor året runt. Familj och vänner har kanske inte heller möjlighet att vara lediga från arbete och skola några lösryckta veckor i oktober.
Ska vi verkligen ha det så här? När ska politiker och makthavare vakna?
Det finns dock arbetsgivare som lyssnat på Vårdförbundet och våra medlemmar. Region Kronoberg meddelade nyligen att man tar situationen på allvar – flera av deras förslag går i linje med de lösningar som Vårdförbundet under flera år fört fram. Här är våra förslag för en väl fungerande vård – både för patienter och personal:
1) Inför Akademisk specialisttjänstgöring (AST) inom ramen för anställningen så att vi får fler specialistsjuksköterskor.
2) Inför moderna arbetstider som ger förutsättningar för ett hållbart yrkesliv, att personalen stannar kvar och ges möjlighet att utveckla vården.
3) Tid för vila och återhämtning måste ingå i nattarbetstiden. Att ständigt jobba omväxlande dag-kväll-natt sliter på hälsan och kräver mer tid att komma ikapp.
4) Nyutexaminerade måste få en god yrkesintroduktion och handledning under lång tid. Annars finns det risk att de lämnar yrket efter ett par år.
5) Lönekarriären ska vara tydlig. Ta tillvara den kunskap som finns och värdera personalen rätt.
6) Satsa på eHälsa.
7) Inför personcentrerad vård. När personen är aktiv i planering och genomförande av den egna vården uppnås högre kvalitet, bättre användning av resurser och en hälsosam vårdmiljö för vårdens professioner.
Det är hög tid att vi får fler specialistsjuksköterskor och att vården ställer om. Antingen måste ansvariga politiker och beslutsfattare i kommuner och landsting ta till sig den forskning och de utredningar som redan finns, lyssna på vårdens professioner och följa de goda exemplen. Eller också måste regeringen tillsätta en haverikommission.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
