Debatt
Folkhälsa
4 november 2019 kl 19:00

Stadsparker motverkar stress och psykisk ohälsa

När städerna i Sverige växer både på bredden och höjden måste det gröna följa med i båda riktningar. Miljöerna måste vara vackra, tillgängliga och kännas trygga. Närhet till grönska förebygger dessutom stress och psykisk ohälsa. För folkhälsans skulle måste kommunerna blåsa liv i städernas gröna lungor, skriver Alexandra Hagen, vd White arkitekter. 

Det här är en opinionstext

Stress och psykisk ohälsa är tillsammans med övervikt växande problem i våra städer och köerna till vården är långa. Det talas ofta om både sjukvårdens och individens eget ansvar för det förebyggande arbetet, men mera sällan ser vi på förutsättningarna för detta ansvar. En central faktor är kvalitativa grönområden på gångavstånd från våra hem. Vi behöver miljöer som är tillgängliga och som lockar oss att besöka dem. En modern och hållbar stadsplanering måste därför garantera god tillgång till grönytor.

Sedan lång tid tillbaka har vi placerat sanatorier och kurhotell i vackra landskap. Vackra sjukhusparker var vanligt när de stora sjukhusen uppfördes kring förra sekelskiftet. Att denna typ av miljöer är bra för oss, har vi känt på oss, och under de senaste decennierna har vi vetenskapligt kunnat belägga naturens betydelse för återhämtning och välbefinnande.

Att vistas i naturen har förebyggande effekter. Förekomsten av såväl fysiska som psykiska sjukdomar minskar om vi har god tillgång till grönområden att vistas i. Vetenskapens värld på SVT visade nyligen att patienter som har en grön miljö utanför fönstret återhämtar sig bättre och behöver mindre smärtlindring än de som ligger i ett rum utan utsikt över grönska. Studenter som får gå en promenad i ett grönområde innan ett test presterar bättre. Och våra hjärtan slår långsammare när vi vistas i naturen jämfört med i trafikerad stadsmiljö. Närhet till grönområden är också viktigt för att vi ska kunna röra oss och upprätthålla en god grundfysik.

Det är därför oroande att tillgången till dessa livsviktiga miljöer successivt minskar i våra städer. I Stockholm kommer antalet gröna kvadratmeter per invånare att minska med över 30 procent om stadens bostadsmål ska nås till 2030. Vi behöver bostäder och det finns positiva effekter med att bygga tätt. Men i samma takt som vi bygger bostäder måste vi också utöka stadens gröna rum.

I slutet av 1800-talet skedde liksom nu en kraftig urbanisering. Bebyggelsen planerades tät. Men samtidigt hade vi förstånd att prioritera gröna parker i direkt närhet till bebyggelsen för återhämtning och rekreation. När Pildammsparken i Malmö gavs sin nuvarande form under 1920-talet var Malmös befolkning cirka 80–90 000, detta skall sättas i proportion till Pildammsparkens storlek som är 45 hektar. Ett annat exempel är Slottsskogen i Göteborg på 137 hektar som grundades 1874. Då hade staden ett invånarantal på cirka 75 000. Det värde som dessa parker bidragit till i form av bättre folkhälsa och en jämlik tillgång till allmänna grönytor för de som inte har en egen villaträdgård går inte att uppskatta. Vad som däremot går att uppskatta är det ekonomiska värdet av denna typ av grönområden i våra städer. En kanadensisk studie från 2015 visar att tio träd i det stadskvarter där man bor motsvarar samma hälsoeffekt för individen som om denne vore sju år yngre eller fick en ökad årsinkomst med 65 000 kronor. Och en lägenhet i Stockholm med tillgång till en park inom 1 kilometer är 2 300 kronor dyrare per kvadratmeter än en lägenhet som inte har det.

Flera av våra större städer har svårigheter att få unga familjer att stanna i staden. Bristen på närhet till grönområden är en av utmaningarna som städerna måste lösa om man vill ändra på detta. När städerna i Sverige växer både på bredden och höjden måste det gröna följa med i båda riktningar. Ogräsbevuxna ytor som blivit över är inte kvalitativ grönska. Miljöerna måste vara vackra, tillgängliga och kännas trygga.

Om vi vill utveckla våra städers attraktivitet för framtiden. Om vi menar allvar med att förändra situationen kring stress och psykisk ohälsa. Om vi verkligen vill bygga så att människorna som bor i staden mår bra, behöver vi freda mark för kvalitativ grönska, och anlägga en ny generation stadsparker.

Regeringens nya stöd för gröna och trygga samhällen är ett välkommet initiativ, men det är kommunerna som nu måste fatta besluten om parkerna. Dessa medel måste för folkhälsans skull användas omgående för att blåsa liv i städernas gröna lungor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.