Bredbandsklyftan Hela debatten

Stadsnäten är inte vita riddare

Stadsnäten har historiskt spelat en mycket viktig roll som utmanare och alternativ när bredbandsnäten byggs ut. Vi ser dock en mycket oroande utveckling mot att stadsnät i stället för att stimulera konkurrensen nu snarare tränger undan andra alternativ.

REPLIK Jag har med stort intresse följt debatten i Dagens Samhälle mellan TeliaSonera och Svenska Stadsnätsföreningen. De anser att fibernät som helt eller delvis subventioneras av kommunala skattepengar är den rätta vägen fram för att digitalisera Sverige. Telia menar att det är viktigt att stadsnät och privata operatörer ges samma förutsättningar när bredbandsnäten ska byggas ut.

Vi på Com Hem har ett bra samarbete med många stadsnät runt om i Sverige och vi tror liksom TeliaSonera att tydliga och rättvisa villkor för oss operatörer är en förutsättning för att vi även i fortsättningen ska ha en effektiv konkurrens på marknaden. Konkurrensen mellan olika affärsmodeller och infrastrukturer som exempelvis kabel, mobilnät, marknät och fibernät har sannolikt varit ett av de viktigaste skälen till Sveriges ledande position på bredbands- och digitaliseringsområdet. 

Stadsnäten har historiskt spelat en mycket viktig roll som utmanare och alternativ till Telia som har en dominerande ställning. Vi ser dock en mycket oroande utveckling mot att stadsnät i stället för att stimulera konkurrensen snarare tränger undan privata alternativ. Särskilt problematisk är situationen när stadsnäten själva bygger näten, kopplar upp hushåll och dessutom tar rollen som kommunikationsoperatör och i vissa fall även tjänsteleverantör. I praktiken innebär detta att kommunerna prioriterar ”affären” i stället för att stimulera en effektiv konkurrens från bredbandsaktörer som exempelvis Telenor och Com Hem, som är till nytta för kommunmedborgarna. 

Inte sällan finns dessutom en slags kommunal symbios mellan bostadsbolaget och stadsnätet, vilket gör situationen ännu mer bekymmersam. Com Hem har på flera håll i landet förhindrats att leverera bredbandstjänster via vårt nät när det kommunala bostadsbolaget kopplat upp sina hushåll via det lokala stadsnätet. Detta har lett till en återmonopolisering på vissa håll i Sverige som definitivt motverkar sund konkurrens på lika villkor och inte främjar Sveriges ambition om att vara bland världens bästa på digitalisering. Förlorarna blir hyresgästerna som får färre alternativ att välja på och över tid ökade priser. 

Vi ser också en trend mot att kommuner bildar gemensamma bolag för att stadsnät ska kunna expandera sin verksamhet över kommungränserna. Exempel på detta är Fibra (tidigare Stadsnät i Svealand AB), som driver ett bredbandsnät i Mälardalen, och Wexnet AB i Småland. Den lokaliseringsprincip som Stadsnätsföreningen vill ha undantag ifrån tycks därmed redan i dagsläget i praktiken inte hindra stadsnät från att växa geografiskt.

Skulle denna utveckling fortsätta och modellen med att stadsnäten expanderar och dessutom agerar allt högre upp i värdekedjan finns en betydande risk för att trenden att vissa stadsnät stänger ute konkurrens och återmonopoliserar infrastrukturen fortsätter. Detta vore extremt olyckligt för den fortsatta utvecklingen av marknaden.

Stadsnäten kommer även fortsatt vara mycket viktiga aktörer för den fortsatta digitaliseringen av Sverige och som konkurrenter till Telia. Vi på Com Hem tror därför att framför allt SKL, Konkurrensverket och Stadsnätsföreningen behöver ta ett ännu större ansvar för att säkerställa att kommunerna och stadsnäten agerar konkurrensneutralt och på så låg nivå som möjligt i värdekedjan.

Bostadsbolagen behöver dessutom främja konkurrensen mellan flera infrastrukturer när det dras in fiber i befintliga och nya fastigheter. Det är inte för sent för Sveriges beslutsfattare och organ att säkra en utveckling som leder till att Sverige fortsatt har optimala förutsättningar att vara ett av världens bästa länder på digitalisering. Men det är dags att agera och säkra att lagar och rekommendationer från beslutande organ såsom Post- och telestyrelsen, SKL och Konkurrensverket följs. På så vis kan tjänsteutbudet på marknaden fortsätta att präglas av mångfald och priserna hållas på en låg nivå.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.