Stadskärnornas överlevnad kräver aktiv handling

Under året har vi sett otaliga rubriker om butiksdöd och mörka beskrivningar av vakanser i stadskärnor runt om i landet. Det är en förenklad, felaktig och rent av farlig slutsats. Visst ser vi tomma skyltfönster på stan, men vilket förhållningssätt vi har är avgörande för framtidens stadskärnor. En passiv hållning inför vakanser riskerar att ta död på en plats, medan ett aktivt agerande istället kan vitalisera stadslivet.

Därför har Fastighetsägarna inlett ett samarbete med HUI Research där vi nu kan presentera unik och samlad statistik över den kommersiella aktiviteten i samtliga 104 stadskärnor i Sverige. Data talar sitt tydliga språk.

Detaljhandeln kämpar i stadskärnorna vars utveckling drivs av hotell, kommersiell service samt café och restaurang. Detaljhandeln har länge varit motorn i stadskärnorna och en av de stora anledningarna till att många besökt stadskärnan, men under 2018 tappade detaljhandeln 0,6 procent.

Dagligvaruhandeln fortsätter att gå bra och ökade med 2,6 procent, medan sällanköpsvaruhandeln hade det kämpigare med en negativ utveckling. Istället har café och restauranghandeln visat upp en positiv utveckling under en längre tid. Bakom utvecklingen finns en ökad vilja att äta ute samtidigt som en stark ekonomi har gett lite mer utrymme i många plånböcker. En annan sektor som fortsätter att växa i stadskärnorna är kommersiell service som innefattar allt från frisörer, kemtvättar och skräddare till gym och lasergame.

Stadskärnornas omvandling kommer att kräva aktiv handling för att bibehålla eller stärka attraktiviteten. Det existerar inget alexanderhugg som löser stadskärnornas utmaningar. Inte heller kan en enskild aktör, fastighetsägare eller kommun, handlare eller övrigt lokalt näringsliv, skapa levande och attraktiva stadskärnor på egen hand. Alla behöver göra sin del och agera samordnat, för att stadskärnornas erbjudande ska locka både hyresgäster och besökare blir central för en vital stadskärna i framtiden.

Ett diversifierat utbud med en bra butiksmix och rätt utbud på rätt plats kräver samverkan. Utvecklingen av våra stadskärnor vilar därför på de aktörer som har en närvaro där. Fastighetsägare, kommuner, handlare och övrigt näringsliv behöver alla ta sitt ansvar i stadsutvecklingen och tänka nytt, vara lyhörda och aktiva. Det kan ske genom att tillsammans starta eller att förstärka lokal platssamverkan.

• Fastighetsägare behöver tänka nytt kring yta och hyresgästsammansättning. En stor yta för en större hyresgäst kanske kan delas i flera och på så vis förädlas både utbud och total hyresintäkt. En smart mix av hyresgäster kan attrahera både kunder och andra hyresgäster.
• Kommuner behöver bli bättre på att våga släppa in näringslivsaktörer i stadsrummet och öppna upp för ännu närmare samverkan. Först då kan vi utveckla levande stadskärnor med en mix av besöksanledningar och olika verksamheter som stärker varandra.
• Handlare behöver återuppfinna anledningen för folk att besöka den fysiska butiken.

Istället för att använda begrepp som butiksdöd borde vi prata om butiksutveckling. När butiker stänger igen i stadskärnan är detta ett tecken på förändring och innebär givetvis en stor utmaning, men ur ett långsiktigt perspektiv behöver det inte innebära en försämring. Innehållet i städernas butiker har genom alla år anpassat sig utifrån efterfrågan, omställningen kan ta tid och nya affärsmodeller och koncept testas, misslyckas eller lyckas. Det enda konstanta är förändring, utan förändring utvecklas inte våra städer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.