Skolan

SSU: Våga göra om skolvalet, Fridolin

Det är bra att utbildningsminister Gustav Fridolin har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras. 

Utbildningsminister Gustav Fridolin meddelade i söndags att regeringen kommer gå vidare med skolkommissionens förslag om att alla skolhuvudmän ska sträva efter socialt allsidig sammansättning. 

Svensk skolas största utmaning är ojämlikheten. Trots ett positivt trendbrott när det gäller de generella kunskaperna visade den senaste Pisa-mätningen att klyftorna i svensk skola är stora och har ökat kraftigt. Skillnaderna mellan elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå och elever med bättre förutsättningar hemifrån ökar. Bland elever med lågutbildade föräldrar är det över 40 procent som inte når grundläggande behörighet till gymnasiet. Skillnaderna mellan elever med utländsk bakgrund och elever med inrikes födda föräldrar ökar också. 

Bakom siffrorna finns elever som drabbas av skolsegregationen dagligen. Mina medlemmar möts av en allt mer segregerad skola som i praktiken sorterar elever utifrån förutsättningar de inte kan styra över. Att ens chans att lyckas i skolan avgörs av ens efternamn, är både omoraliskt och osmart. Det drabbar individer och hela samhället när alla barn inte får förutsättningar att uppnå sin fulla potential. 

Skolkommissionen har presenterat flera viktiga förslag för att vända utvecklingen och stärka likvärdigheten. Många av förslagen är bra: att statsbidragen till skolan ska öka, att resurserna ska fördelas efter behov och att alla huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Men det är dessvärre i huvudsak förslag som reagerar på symptomen av ett marknadsbaserat skolval, snarare än att gå till roten av problemet. 

För att minska segregationen behöver urvalssystemet förändras. Att ställa krav på huvudmännen att verka för socialt allsidig sammansättning är visserligen bättre än att inte göra något. Men det lämnar samtidigt stort tolkningsutrymme för kommunerna och fristående skolhuvudmän. Risken är att det stannar vid enskilda lokala framgångsexempel, medan andra kommuner fortsätter som vanligt. Istället för att försöka lagstifta bort symptomen av ett marknadsbaserat skolval, borde regeringen därför ändra på grundproblemet. 

SSU vill därför införa ett integrerande skolval för att det ska ge strukturell effekt. Den övergripande urvalsprincipen för grundskolan ska vara att varje skolenhet ska ha en så blandad elevsammansättning som möjligt. I ett system med integrerande skolval får föräldrar och elever precis som i dag rangordna ett antal skolor. Tilldelningen sker dock på ett sätt som integrerar. Alla skolor får ett elevunderlag som speglar samhället. Med ett integrerande skolval som både kombinerar valfrihet och likvärdighet kan den politiska låsningen kring det fria skolvalet brytas. 

Det är dags att göra upp med de systemfel som infördes i skolan på 90-talet. För att öka likvärdigheten i svensk skola krävs politiska reformer och mod. SSU har de politiska reformerna, nu behövs regeringens mod. Gör upp med det marknadsbaserade skolvalet, inför ett integrerande skolval!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.