Konkurrens

Spretigt exportstöd försvårar för företagen

Sverige har hävdat sig väl globalt – tack vare såväl kreativa företag som gynnsamma omständigheter. Men tätpositionen hotas. Vi har halkat ner från plats tre i världen år 2006, till plats tio år 2015 i World Economic Forums konkurrenskraftsindex. Och vi tappar mark relativt viktiga konkurrentländer när det gäller närvaro på växande marknader i Asien.

Teknikföretagen har låtit Copenhagen Economics analysera Sveriges handelspolitik. Utgångspunkten är att näringslivs- och innovationsklimatet är avgörande för en stark exportindustri och konkurrenskraft. Men även med detta på plats krävs väl fungerande exportstöd för att kunna vinna i konkurrensen med andra länder och företag. Och här finns det brister. 

Sveriges välstånd bygger på vår förmåga att exportera varor och tjänster av hög kvalitet. För att detta ska vara möjligt krävs också att vi kan importera råvaror, komponenter och kompetens. Dessa globala värdekedjor har varit avgörande för Sverige under lång tid, men i takt med den moderna kommunikationstekniken har komplexiteten i relationerna med omvärlden ökat snabbt. 

Den stora och lilla handelspolitiken

För att ge de synergier som gör handelspolitiken mer verkningsfull behöver därför de system som vi kallar för den stora respektive den lilla handelspolitiken, harmoniseras. Det kan exempelvis handla om insatser för att underlätta små och medelstora företags export genom en politik för att främja ett ambitiöst, tillväxt- och exportorienterat entreprenörskap på den inhemska marknaden.

Analysen av den stora handelspolitiken identifierar påtagliga svagheter i dagens strukturer som påverkar drivkrafterna för internationalisering och export.

Ett viktigt exempel är den logistiska miljön, vilken är särskilt viktig för Sverige som ligger i utkanten av Europa. För att kompensera för denna nackdel är vi beroende av effektiva transporter till konkurrenskraftiga priser.

Därför är det särskilt allvarligt att vi i dag ligger efter länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien vad gäller infrastrukturens kvalitet. Nyinvesteringar och bättre underhåll, utan att kostnaderna för transportrelaterade skatter och avgifter ökar, bör därför vara en central prioritering för våra politiker under kommande år. 

Den lilla handelspolitiken handlar om exportfrämjandet. Det hjälper föga att regeringen presenterar en exportstrategi om inte rätt tänk genomsyrar hela politiken. Affärer bygger på långsiktiga relationer och förtroende. Ska Sverige behålla och öka sina exportandelar på nya komplexa marknader krävs fokus, långsiktighet och uthållighet, både från stat och näringsliv.

Den lilla handelspolitiken, exportfrämjandet, kan därför inte bara handla om ökade anslag till exportrådgivning eller marknadsanalyser. Det handlar även om att agera långsiktigt och strategiskt med kompletterande insatser – från forskning innovation till kommersialisering och internationalisering/export.  

Koordinera och prioritera

Statliga exportfrämjandeinsatser har ofta olika inriktningar och leder i vissa fall till motstridiga intressen. Regeringen har pekat ut 26 prioriterade länder, Business Sweden har 20. När regeringen nu satsar på Team Sweden är det viktigt att man kraftsamlar kring ett fåtal men skarpa ”Team Sweden-piloter”; efterfrågestyrda och tydliga projekt. Företag och branschorganisationer behöver involveras från start.

Det finns förebilder. Danmarks ambassader fokuserar till exempel tydligt på att främja tillväxt i Danmark och flera departement berörs av exportstrategin. Koordinering krävs även ute i de svenska regionerna och på exportmarknaderna. Ska regeringens satsning på regionala exportcentra bli effektiv, bör en (1) central aktör bör få huvudansvaret för att bli ”expert på exportstöd” – en oberoende rådgivare som vet vart företaget ska vända sig för att få den hjälp det behöver.

Sammantaget handlar det om fokusering, koordinering och långsiktighet samt en tydlig rollfördelning snarare än fler nya satsningar. Detta stärker det samlade näringsklimatet och därmed konkurrenskraften för Sverige och näringslivet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.