Språklig djungel i funktionshinderrörelsen

Det är inte enkelt att hänga med när föreningar inom funktionshinderrörelsen byter namn eller när det bildas nya ord. Senast ut är ”funktionsrätt”. Men orkar eller kan allmänheten förstå innebörden av alla nya ord? Kommer de att användas? Och vilka konsekvenser får den språkliga djungeln för funktionshinderrörelsen? Det är viktigt att vi stannar upp och diskuterar det.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Jörgen Lundälv

docent i socialt arbete och funktionshinderforskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Vilka konsekvenser får den språkliga djungeln för funktionshinderrörelsen i Sverige? undrar forskaren Jörgen Lundälv. \

REPLIK. Handikappförbunden i Sverige vill börja använda ordet ”funktionsrätt”. Organisationen betyder också namn till Funktionsrätt Sverige i maj 2017.

Handikappförbunden ser olika vinster med att införa ett nyord i svenska språket. De vill förstärka egenmakten och omsätta mänskliga rättigheter till praktisk handling. Handikappförbunden vill också ha ett gemensamt tolkningsföreträde, gemensam identitet och därmed även en starkare värdegrund. De eftersträvar att bli en politisk aktör som är mycket starkare än idag.

Frågan är om Handikappförbunden kommer att lyckas med detta. Bara ord löser knappast de stora problem och hinder som finns i samhället idag.

Men ett namnbyte är inget nytt eller unikt. Det har flera funktionshinderorganisationer gjort under senare år i Sverige. Och i våra grannländer, till exempel i Norge heter den stora funktionshinderorganisationen Norges Handikapforbund, medan den stora intressepolitiska paraplyorganisationen i Finland har namnet Invalidförbundet.

Men finns det hinder och faror med fler begrepp?

Jag tror att det är viktigt att vi stannar upp och diskuterar begreppsutvecklingen. Lika viktigt som att diskutera rättigheter är det också viktigt att individens skyldigheter beaktas. Jag är inte alldeles säker på att allmänheten kommer att få helt avvägda och balanserade beskrivningar av nya ord i språket.

Medierna rapporterar dagligen om levnadsförhållanden och olika situationer som uppstår för en människa med en funktionsnedsättning. Vid sökningar i databasen Mediearkivet går det enkelt att utläsa att ordet handikapp lever starkt i svenska språket. Bara under år 2016 har medierna (dagspress) publicerat 2 556 artiklar med ordet handikapp. 3 447 artiklar i dagspressen innehåller ordet funktionshinder medan funktionsnedsättning nämns 5 167 gånger.

Handikappförbunden definierar ”funktionsrätt” som rätten till full delaktighet för en person med funktionsnedsättning. ”Funktionshinder” beskriver de hinder som uppstår i miljön och ”funktionsnedsättning” beskriver den individuella egenskapen. Det blir mycket intressant att se hur journalister kommer att rapportera om funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionsvariationer, funkofobi, funktionsrätt och så vidare.

I kommunerna används olika begrepp. I Alingsås finns ”Enheter för funktionsstöd” som handlägger ärenden enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I Karlskrona heter det ”Funktionsstödsförvaltningen” och i Götene kommun ”Handikappavdelningen”. Slutligen finns det i Halmstads kommun ett ”kommunalt handikappråd”. Detta är endast några exempel på hur orden används i olika sammanhang.

Helt klart är att det finns en språklig djungel. Men en viktig fråga är hur både utveckling och användning av orden påverkar oss och vilka konsekvenser detta får.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.