Socioekonomi inte enda orsaken till ojämlik hälsa

Replik. Det går inte att bortse från att den 15-20 år kortare medellivslängden jämfört med övrig befolkning är mycket större än de fem års skillnad i medellivslängd mellan personer med kort respektive lång utbildning – en jämförelse som kommissionen själva hänvisar till på sin hemsida. Vi har svårt att se hur kommissionen kan ducka för det.

Särskilt som hälsoklyftan har vidgats sedan 1990-talet, då övriga befolkningen har fått längre medellivslängd, medan förbättringarna i hälsa inte har tillkommit vår grupp. Tittar inte kommissionen på den grupp med sämst hälsa specifikt finns risken att ni missar faktorer som kan vara betydelsefulla även för att uppnå jämlik hälsa socioekonomiskt.

Men RSMH välkomnar att kommissionen öppnar upp för att bättre bemötande och starkare delaktighet inom vård och sociala insatser kan finnas med i slutrapporten. Det inger hopp om att problemen med diskriminering och negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa inom kroppssjukvården och socialtjänst kan åtgärdas.

Kommissionen skriver också att det finns ett stort behov av fördjupad kunskap när det gäller samspelet mellan dålig hälsa, sociala förhållanden och psykisk ohälsa, ”i synnerhet för att kunna utforma verkningsfulla åtgärder”. Kan vi tolka det som ett löfte om att kommissionen tänker föreslå forskningsinsatser på området? I så fall vill vi tacka och bocka, för det efterfrågar även vi.

Vi skriver detta för att åstadkomma en utveckling som är bra, och som innebär att den diskriminering som drabbar våra medlemmar och andra personer med psykisk ohälsa kan upphöra.

Kommissionens arbete är viktigt för oss, därför är Olle Lundberg, kommissionens ordförande, varmt välkommen till oss för en fortsatt dialog.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.