Debatt
Patientsäkerhet
31 januari 2020 kl 05:00

Socialstyrelsen: När var tionde skadas i vården krävs handling

I dag släpps Sveriges första nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Den långsiktiga målsättningen är att ingen patient ska behöva drabbas av skador som hade kunnat undvikas, skriver Charlotta George och Thomas Lindén på Socialstyrelsen. 

Det här är en opinionstext

Årligen drabbas ungefär 100 000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården. Det motsvarar en vårdskada vid vart tionde vårdtillfälle. Cirka 1 200 personer beräknas avlida till följd av skador orsakade av vården och dessutom medför skadorna förlängda sjukhusvistelser för ungefär 50 000 patienter.

Förutom lidande medför detta ökade kostnader för individer och samhället. De extra vårddagar som vårdskadorna innebär beräknas kosta cirka 8 miljarder kronor per år. Och då är inte andra hälsoekonomiska aspekter inräknade, som exempelvis kostnader för sjukskrivning, läkemedel och inkomstbortfall.

Svensk hälso- och sjukvård har en lång tradition av aktivt patientsäkerhetsarbete och positiva resultat finns. Nyligen rapporterade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en minskning av  andelen vårdrelaterade infektioner 2013–2018. De allra allvarligaste skadorna som leder till dödsfall har minskat de senaste tio åren. Ändå ligger den totala siffran över vårdskador relativt konstant, och i Socialstyrelsens senaste årliga lägesrapport lyftes att antalet överbeläggningar och utlokaliseringar hade ökat sedan 2013.

Detta sammantaget med rapportering om ett pressat och ansträngt läge på många håll i vården gör att det är oerhört viktigt att samlas kring den centrala frågan om patientsäkerhet.

För att stärka patientsäkerheten och stödja regioner och kommuner har Socialstyrelsen i nära samråd med andra myndigheter och organisationer tagit fram en nationell handlingsplan – som börjar gälla i dag. Den behövs mot bakgrund av utmaningar och förändringar som hälso- och sjukvården står inför exempelvis medicinsk, digital och teknisk utveckling, organisatoriska förändringar, ekonomisk utveckling och för att lyfta vikten av kompetensförsörjning. 

Med handlingsplanen, som innehåller ett 30-tal nationella åtgärder, vill vi bidra till en förflyttning från enskilda utfallsområden till en bredare syn på patientsäkerhet. Bland annat betonas att kunskapen om patientsäkerhet behöver öka, det förebyggande arbetet utvecklas liksom arbetet med att analysera såväl inträffade vårdskador som risker. Vi behöver också stärka lärandet av det som brister, liksom av det som fungerar bra i hälso- och sjukvården.

En säker vård förutsätter att det finns tillräckligt med hälso- och sjukvårdspersonal med relevant kompetens och goda förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Personalen behöver ha en bra arbetsmiljö och tillgång till kompetensutveckling och fortbildning. Det är även viktigt att vården upprätthåller en god beredskap för oväntad belastning, avbrott och kriser genom exempelvis simuleringsövningar och katastrofövningar.

Helt centralt är att det finns en tydlig och engagerad ledning som stödjer arbetsplatser med en god säkerhetskultur och ett öppet klimat – där alla har möjlighet att lyfta frågor om patientsäkerhet som sedan hanteras.

När arbetet med handlingsplanen ska genomföras kommer Socialstyrelsen att samverka med myndigheter och organisationer i ett nationellt råd för patientsäkerhet.

Syftet är att planen ska kunna ligga till grund för regionernas och kommunernas prioriteringar och målsättningar och att de utifrån denna kan ta fram eller vidareutveckla egna planer. Socialstyrelsen kommer att följa upp arbetet med den nationella handlingsplanens genomförande och även utvecklingen av patientsäkerheten i landet.

Om vi kan stärka patientsäkerhetsarbetet på alla fronter och därmed minska antalet vårdskador finns mycket att vinna – för den drabbade patienten, vårdpersonalen, för samhällets gemensamma resurser och inte minst för förtroendet för vården. Den högt uppsatta målsättningen är att ingen patient ska behöva drabbas av en skada som hade kunnat undvikas.

Fakta
Grundläggande förutsättningar för säker vård i handlingsplanen:

• Engagerad ledning och tydlig styrning

• En god säkerhetskultur

• Adekvat kunskap och kompetens

• Patienten som medskapare

Fem prioriterade fokusområden i handlingsplanen:

• Öka kunskap om inträffade vårdskador

• Tillförlitliga och säkra system och processer

• Säker vård här och nu

• Stärka analys, lärande och utveckling

• Öka riskmedvetenhet och beredskap

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 januari 2020 kl 05:00
Uppdaterad: 31 januari 2020 kl 04:56

Skribenter

​​​​​​​Charlotta George
chief nurse officer och sakkunnig i patientsäkerhet, Socialstyrelsen
Thomas Lindén
chief medical officer och avdelningschef, Socialstyrelsen