Debatt
Missbruksvård
22 september 2020 kl 05:05

Socialstyrelsen: Försumma inte missbruksvården

Så länge pandemin pågår är det viktigt att behoven hos personer med missbruk och beroende fortsätter att uppmärksammas. När situationen normaliseras är det nödvändigt att tidigare förbättringsarbeten fullföljs och intensifieras, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och ANDTS-samordnare Lina Pastorek.

Det här är en opinionstext

Den pågående pandemin har pressat välfärdssystemet hårt. Det är för tidigt att se de långsiktiga konsekvenserna, men Socialstyrelsen bevakar löpande effekterna. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma behoven hos grupper som redan tidigare är utsatta. 

Vi följer därför bland annat hur personer med missbruk och beroende påverkas av krisen, och inhämtar signaler från olika håll. Sveriges Kommuner och Regioner, socialchefer, beroendeverksamheter och företrädare för civilsamhället har lyft en oro för att rätt vård och stöd till gruppen riskerar att dröja. Det gäller inte minst därför att tröskeln för att inleda vård och behandling kan ha höjts under våren. Även i myndighetens register syns att vårdtillfällena för denna patientgrupp, precis som för andra, har minskat. Det kan både bero på att många har avstått från att söka vård eller att det varit svårare att få vård.

Vården och stödet till personer med missbruk och beroende brottas sedan tidigare med stora utmaningar kopplade till bristande tillgänglighet och samverkan. Hälso- och sjukvårdens följsamhet till de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor har varit låg. Bara 0,5 procent av patienterna i primärvården fick 2018 en åtgärd till följd av riskbruk av alkohol, medan andelen som bedömdes ha riskkonsumtion i befolkningen var 18 procent. 

Även den viktiga samordningen av insatser från hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten behöver utvecklas. Förra året uppgav endast 47 procent av kommunerna att de har en aktuell överenskommelse om samverkan med regionen, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser.  

I Sverige har under 2010-talet över 900 personer årligen drabbats av en för tidig död till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftningar. Eftersom mer måste göras för att hjälpa dem som redan har ett missbruk eller beroende till längre liv med bättre livskvalitet tog Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten 2017 fram en åtgärdsplan. Flera av insatserna för att minska dödligheten har eller var på väg att genomföras innan pandemin.

I slutet av 2019 hade 13 av 21 regioner börjat ett systematiskt arbete för att tillgängliggöra överdosmotgiftet naloxon till brukare. Sprututbyten finns nu i de flesta regioner. Trots att antalet dödsfall minskat med cirka sju procent sedan 2017 är de fortfarande oacceptabelt många.

Så länge pandemin pågår är det viktigt att behoven hos personer med missbruk och beroende fortsätter att uppmärksammas. När situationen normaliseras är det nödvändigt att tidigare förbättringsarbeten fullföljs och intensifieras.

Arbetet med att tidigt identifiera skadligt bruk för att förhindra beroende måste förbättras. Här är det bland annat viktigt att fler med riskfull alkoholkonsumtion uppmärksammas redan i primärvården. 

För att minska dödligheten i narkotika- och läkemedelsförgiftningar ytterligare behöver ett starkt förebyggande arbete inom skola, socialtjänst och polis kompletteras med insatser som naloxon, sprututbyten och läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (Laro). Här kan Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kunskapsstöd vara till hjälp. Ett nytt kunskapsstöd om Laro syftar bland annat till att främja en likvärdig behandling och tillgänglighet i hela landet samt en tydligare samordning mellan aktörer.

Fungerande samverkan och vårdkedjor har visat sig ha stor betydelse för att insatserna till personer med missbruk, beroende och annan samsjuklighet ska ha effekt. Det är hög tid att samordningen mellan beroendevård, socialtjänst, psykiatri och primärvård stärks.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 september 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 26 september 2020 kl 01:28

Skribenter

Olivia Wigzell
generaldirektör, Socialstyrelsen
Lina Pastorek
ANDTS-samordnare, Socialstyrelsen