Arbete

Socialsekreterarnas arbetsbelastning måste minska

Bristerna inom kommunernas barn- och ungdomsvård är fortfarande stor. Samtidigt minskar andelen erfarna socialsekreterare, vilket påverkar personalens förutsättningar att göra ett gott och rättssäkert arbete. Nu krävs akuta åtgärder.

Bristerna inom kommunernas barn- och ungdomsvård är fortfarande stor. Det visar statistik som Socialstyrelsen nyligen presenterat. Samtidigt minskar andelen erfarna socialsekreterare, vilket påverkar personalens förutsättningar att göra ett gott och rättssäkert arbete. Nu krävs akuta åtgärder, bland annat behöver forskningen kring personalens villkor i socialtjänsten förstärkas. Det framgår i en ny rapport från Vision.

Socialstyrelsens statistik Öppna jämförelser är ett viktigt verktyg för uppföljning och utveckling av socialtjänsten. Genom dem vet vi nu att åtta av tio kommuner arbetar med att utreda barn- och ungdomsärenden med hjälp av arbetssättet Barnens behov i centrum – BBIC. Det är en positiv utveckling jämfört med tidigare år. Samtidigt visar jämförelserna att det finns stora brister i kunskapen om stödet till utsatta barn och unga. Endast var fjärde kommun använder resultaten från uppföljningar av öppenvården för att utveckla verksamheten. Än värre ser det ut i familjehems- och institutionsvården där motsvarande siffra är 16 procent. 

Att det brister i det uppföljande arbetet är dessvärre inte nytt. Vision har i flera undersökningar visat på en pressad arbetssituation för våra medlemmar. En allt för stor ärendemängd ger upphov till stress och minskade möjligheter att följa riktade insatser. Vi ser också en hög personalomsättning som är oroande, en trend som nu beläggs av Öppna jämförelser. De mest erfarna socialsekreterarna väljer att sluta sina anställningar, vilket leder till att tunga ärenden ofta läggs på unga nyutexaminerade socialsekreterare. Så här ser det ut i många kommuner. 

Nu presenterar Vision tillsammans med forskaren Pia Tham en rapport om personalens arbetsbelastning i socialtjänsten. Vår önskan är att öka kunskapsläget kring relationen arbetsbelastning och kvalitet. I Sverige och i våra nordiska grannländer har begränsad forskning bedrivits på området, medan det ser bättre ut internationellt. Tid, eller snarare brist på tid, är ett genomgående tema inom den kunskap som finns till hands. Socialsekreterare tenderar att kompensera sin höga arbetsbelastning genom att arbeta hårdare, skippa pauser eller att ta med arbete hem. Det visar en svensk studie och understryker det uppenbara; att strategin innebär en hög risk för sjukdom och ohälsa.

En rimlig arbetsbelastning har också en avgörande betydelse för att kunna utföra ett fullgott och rättssäkert arbete. I en amerikansk studie mättes tiden som lades ner på aktuella barn- och ungdomsärenden. Forskarna konstaterade att 17 pågående ärenden var det rimliga antalet för att hinna med. Antalet ärenden är ett trubbigt mått men vi saknar i dag motsvarande kunskap om svenska förhållanden. I Öppna jämförelser för äldreomsorgen finns däremot uppgifter om antalet personer per biståndshandläggare.

Så länge det inte finns belägg för hur arbetsbelastningen ser ut placeras lösningarna på individuell nivå, snarare än på strukturell. Till exempel blir lösningarna ofta kompetenssatsningar. Men denna redan pressade kår får sällan vikarier, många tvingas använda sin fritid för att kunna gå utbildningar. Känslan av otillräcklighet ökar. Risken är att de kompenserar ytterligare med hälsan på spel. 

Vi menar att det krävs akuta åtgärder på strukturell nivå när det gäller arbetsbelastning:

• Se över arbetssituationen, socialsekreterarnas arbetsbelastning måste minska.
• Arbetsbelastning bör avspeglas i Öppna jämförelser samt i inspektionsrapporter av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
• Bättre introduktion för nya socialsekreterare. Introduktionsprogram har dokumenterad positiv effekt. Därför vill Vision se garanterad och planlagd introduktion för alla.
• Bättre digitalt stöd som underlättar dokumentation och upprätthåller rättsäkerhet. 

Socialtjänstens problem är strukturella och måste bemötas på strukturell nivå. För att göra det krävs en politisk vilja och ett mod att lyssna på professionen. Socialchefer, biståndshandläggare och socialsekreterare vet hur vardagen ser ut för socialtjänsten. Nu är det upp till ansvariga politiker att bredda perspektiven. Målet delar vi alla: Att skapa en socialtjänst som förmår att möta medborgarnas behov.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.