Debatt
Bostäder
12 augusti 2019 kl 05:10

Socialbostäder skapar inlåsningseffekter

Pressade byggpriser och höjda bostadsbidrag är bättre lösningar på bostadsbristen än så kallad ”social housing”, skriver företrädare för Sveriges Allmännytta.

Det här är en opinionstext

I dag saknas bostäder – framför allt hyresbostäder – i 240 av landets kommuner. Bostads-bristen drabbar främst personer med låga inkomster. Under senare år har antalet invånare ökat kraftigt, medan bostadsbyggandet släpat efter. Det som byggts har ofta varit så dyrt att få hushåll kunnat efterfråga bostäderna.

Detta har lett till att röster höjts för en ”svensk modell för social housing”. Idén om svenska socialbostäder kan framstå som en rationell lösning på ett allvarligt samhällsproblem, men riskerar i stället att förvärra problemen på bostadsmarknaden.

Med social housing avses särskilda bostäder som reserveras för låginkomsttagare där hyran hålls nere genom statliga subventioner. Att bygga nya bostäder med dagens skyhöga byggpriser och hyra ut dem med en hyra som låginkomsttagare har råd med skulle kräva mycket kraftiga subventioner, oavsett om de inryms i särskilda hus eller sprids ut i flera olika hus. Dyrt är det i vilket fall och det blir skattebetalarna som får stå för notan.

Ska ett system med socialbostäder ha legitimitet krävs ett omfattande regelverk och en effektiv kontrollapparat, för att förhindra att lägenheterna hyrs ut till eller används av andra hushåll än de mest inkomstsvaga. Det kostar också pengar.

Samtidigt blir det nästan omöjligt att hindra inlåsningseffekter. Vem vill skaffa sig ett bättre betalt jobb om inkomstökningen äts upp av en hyreshöjning eller om man i värsta fall måste flytta från bostaden? Rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska.

Socialbostäder legitimerar också marknadshyror, vilket skulle innebära kraftigt höjda hyror framför allt i större städer och särskilt drabba medelinkomsttagare – de som inte har råd att betala de höjda hyrorna men tjänar för mycket för att få hyra en socialbostad.

Vad är då alternativet? Det enklaste, effektivaste, snabbaste och minst kostsamma är att utveckla den generella bostadspolitiken och göra ett antal nödvändiga reformer för att uppnå det bostadspolitiska mål som en bred riksdagsmajoritet ställt sig bakom: ”Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.”

  • Många nya bostäder behöver byggas, men hyrorna måste vara rimliga. Därför behöver byggpriserna pressas genom tuffare konkurrens som tvingar fram produktivitetsökning och industrialisering inom byggsektorn.
  • Balanserade villkor mellan upplåtelseformerna behöver införas och den skattemässiga diskrimineringen av hyresrätten upphöra. Det skulle avsevärt öka möjligheten att bygga nya bostäder till rimliga hyror.
  • Resurssvaga hushåll behöver samhällets stöd för att kunna efterfråga lämpliga lägenheter. Därför måste bostadsbidragen höjas så att de står i rimlig relation till dagens hyresnivåer och en möjlighet att erhålla en statlig hyresgaranti öppnas.


Med bostadsbidrag och en hyresgaranti får låginkomsthushåll möjligheter att efterfråga bostäder som de själva väljer. Då försvinner också risken att människor blir utpekade som fattiga, vilken lätt kan uppstå om de hänvisas till öronmärkta socialbostäder.

Allmännyttans uppdrag är att bygga och förvalta bostäder för alla. Vi arbetar intensivt med att bygga nya bostäder och pressa byggpriserna. Genom ramupphandlingar har vi lyckats pressa priserna med 25 procent, vilket hittills lett till att det byggts 9 000 lägenheter med lägre hyra runt om i Sverige. Men vi kan och ska inte göra allt. Fler aktörer måste bygga bostäder som svarar mot behoven och som fler konsumenter har råd att efterfråga.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.