Kompetensutveckling

Socialarbetare behöver mer kunskap om sexuell hälsa

Sexualiteten är en viktig och väsentlig del av många människors liv. Ändå saknar många yrkesverksamma inom socialt arbete kompetens att ta upp frågor om sexuell hälsa med klienter, patienter och brukare, skriver medlemmar i nätverket SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) genom Suzann Larsdotter, socionom och aukt. sexolog, RFSU. 

Många yrkesverksamma inom socialt arbete saknar idag kompetens att ta upp frågor om sexuell hälsa med klienter, patienter och brukare. Detta trots att sexuell hälsa är nära sammankopplad med övrig hälsa hos dem vi möter.

Frågan är aktuell inte minst i relation till den ökande psykiska ohälsan vi ser hos dagens unga och unga som lever under svåra psykosociala förhållanden. Det finns också en stark koppling mellan ohälsa och sexuell utsatthet. För att socialarbetare ska vara professionellt rustade för att bättre möta dessa utmaningar är det avgörande att frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ryms inom utbildningarna.

Sexualiteten är en viktig och väsentlig del av många människors liv. Den är ett föränderligt fenomen, historiskt, kulturellt och samhälleligt sett, men den existerar ofta i en växelverkan med andra hälsofrågor och tillstånd oberoende av tid eller plats.

Socialt arbete har en lång historia av att arbeta med områden som rör sexuell hälsa från en mängd olika perspektiv, till exempel sex mot ersättning, sexuella övergrepp och incest, hiv, missbruk, normbrytande funktionalitet eller oönskade graviditeter. För att möjliggöra en god sexuell hälsa behöver inte bara hinder och svårigheter undanröjas för dem vi möter, utan det är lika viktigt att skapa möjligheter att ha njutbart och säkrare sex.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att hivprevention och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter sällan förekommer i yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner eller kursplaner på olika utbildningar i människovårdande yrken. Det saknas exempelvis ofta inom universitets och högskolors socionomutbildningar.

Det gör att det finns en uppenbar risk för att behov kopplade till frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter inte tas upp av yrkesverksamma. Utbildade socionomer får helt enkelt inte den kompetens som behövs för att kunna synliggöra och bemöta denna typ av frågor.

Detta är inte bara utmärkande för socialarbetare. Forskningen visar att det finns en osäkerhet och ovilja hos många olika yrkesgrupper att prata om sexualiteten med de man möter. Oavsett om vi arbetar inom socialtjänst, idéburen sektor, hälso- och sjukvård eller behandling, psykiatri eller någon annanstans kommer vi att på olika sätt behöva hantera frågor runt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Därför måste det vara en självklar del av socionomutbildningen.

Studenter inom ämnet socialt arbete behöver få kunskaper och färdigheter i sin kommande yrkesroll för att kunna stödja människors rätt att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stöd ska ges oavsett kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, funktionalitet, socioekonomisk position, etnicitet, kulturell bakgrund och juridisk status.

Yrkesverksamma måste också få adekvat kompetensutveckling och handledning på sina arbetsplatser för att bidra till att stärka den sexuella hälsan, välbefinnande och mänskliga rättigheter hos de redan socialt utsatta grupper som de möter i sin profession.

Nätverket för SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) i socialt arbete

Suzann Larsdotter, socionom och aukt. sexolog, RFSU.

Ida Elisabet Hall, socionom och sexolog, Smittskydd Skåne

Karin Rasper, tf enhetschef, Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen

Charlotta Holmström, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete och föreståndare för Centrum för Sexologi och Sexualitetsstudier, Malmö universitet

Edward Summanen, socionom och sakkunnig i transfrågor RFSL

Eva Rundberg, utvecklingsledare Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen

Frida Larsson, kurator Vårdcentralen Läkarhuset, Praktikertjänst AB, Göteborg

Malin Lindroth, forskare, Hälsohögskolan Jönköping

Nina Ström, Socialförvaltningen i Stockholms stad.

Camilla Ivarsson, socionom & sexolog, Malmö Stad

Jack Lukkerz, socionom, fil lic, aukt. sexolog (NACS)

Anette Grander, socionom RFSU Malmö KCS

Elinor Hansson, socionom och aukt sexolog RFSU Malmö KCS

Camilla Larsson, forskare, Centrum för Sexologi och Sexualitetsstudier, Malmö Universitet

Julia Bahner, forskare, University of Leeds

Ronny Tikkanen, docent i socialt arbete, Göteborgs Universitet.

Ellen Hansson Aspman, SRHR-teamet Göteborgs stad

Sari Asa Nicolaisen, Samordnare Sexuell-reproduktiv hälsa, HBTQ och STI, Region Östergötland.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.