Debatt
Ensamkommande
22 augusti 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Snabbt sänkta bidrag slår mot ensamkommande

Sänkta statsbidrag till kommunerna ökar risken att integrationen av ensamkommande barn misslyckas. Omställningen kräver mer tid än de månader regeringen föreslår.

Det här är en opinionstext

Vi lever i en orolig värld med rekordmånga människor på flykt från sina hem på grund av krig och förödelse. Det är i första hand en tragedi för alla de människor det drabbar, men det ställer också höga krav på de svenska kommunerna eftersom ett stort antal människor har sökt sig till Sverige.

Utmaningarna kopplade till denna fråga är idag större än på mycket länge. Trots det föreslår regeringen en markant sänkning av den ersättning som utgår till kommunerna vid mottagande av ensamkommande flyktingbarn, som ska träda i kraft redan januari 2017. Förslaget innebär även en övergång till ett mer schablonbaserat ersättningssystem. Det är välkommet att regeringen försöker göra mottagandet kostnadseffektivt och strävar efter en regelförenkling, men omställningstiden är inte realistisk.

Befolkningstillströmningen kan bli en möjlighet för Sverige och de svenska kommunerna om vi möter utmaningarna rätt, men då behövs förutsättningar för en bra integration. En viktig parameter är att kunna erbjuda en trygg boendesituation. Idag är flera kommuner bundna till dyra kontrakt med hem för vård och boende (HVB), en kostnad som kommunerna inte kommer kunna reducera så snabbt som till januari 2017.

Kommunerna arbetar visserligen redan för att hitta kostnadseffektiva alternativ till HVB, men det tar tid att ställa om. I Helsingborg utreder vi exempelvis möjligheterna att erbjuda ungdomar mellan 16 och 18 år en inneboendeliknande boendeform i familj. Grundtanken är boende under en begränsad tid där familjens roll kan ses som en guide in i det svenska samhället för att ungdomarna sedan ska kunna ta steget ut till jobb och självförsörjning.

I flera kommuner har man även startat egna HVB som med anledning av förslaget om sänkt ersättning kommer att göras om till stödboenden, vilket innebär en minskning av både personal och lokaler. Även denna omställning kräver mer tid än de månader regeringen föreslår.

Regeringens strävan efter kostnadsreducering är, som sagt, positiv men det får inte bidra till förhastade beslut och processer. Det kommer bli omöjligt för kommunerna att ställa om den verksamhet som berörs av regeringens förslag inom den tidsram som är satt och konsekvensen blir därmed att stora kostnader vältras över på de kommunala budgetarna.

När vi i kommunerna inte får tid att ställa om verksamheten och anpassa den till de nya ersättningsnivåerna kommer vi tvingas till snabba verksamhetsförändringar vilket riskerar att sänka kvaliteten på mottagandet. Exempelvis kan det leda till betydligt större enheter, trots att det ofta för med sig risker för en stökigare tillvaro för de som bor där och med det även sämre förutsättningarna för snabb integration in i det svenska samhället.

Fakta
Nytt ersättningssystem

En promemoria som beskriver ett nytt ersättningssystem för statlig ersättning till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn och unga skickades i början av sommaren ut på remiss tillsammans med en inbjudan till hearing som ska äga rum den 24 augusti.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.