Sjuksköterskor

Snabbspår löser inte sjuksköterskebristen i SLL

Antalet sjuksköterskor behöver öka – men ett snabbspår för erfarna undersköterskor är inte en lösning på sjuksköterskebristen. Det behövs helt andra åtgärder: högre löner, god arbetsmiljö och bra scheman skulle vara en bra början, skriver Jessica P Klemetsson och Gunilla George i en replik till de moderata landstingsråden Irene Svenonius och Peter Carpelan.

Replik. Landstingsråden Irene Svenonius (M) och Peter Carpelan (M) påstår i Dagens Samhälle att regeringen inte bryr sig om sjuksköterskebristen. Det är klart att landstingsråden kan tycka det. Men varken Kommunal eller Vårdförbundet ser att de moderata landstingsrådens förslag till ”snabbspår till sjuksköterska" kommer att kunna lösa den brist på sjuksköterskor som anges som grund till deras problembeskrivning av situationen på länets sjukhus.

Sverige har betydligt färre sjuksköterskor per invånare än övriga Norden. Sverige har färre öppna vårdplatser per invånare än något annat land i Europa och ligger i bottenskiktet i hela OECD. Antalet sjuksköterskor behöver öka – men modell snabbspår är inte rätt väg framåt.

Att tro att ett snabbspår – där erfarna undersköterskor erbjuds en möjlighet att utbilda sig till sjuksköterskor – löser problemet med sjuksköterskebristen är naivt. Den har eskalerat på grund av dålig planering och kortsiktiga lösningar, där arbetsmiljö och lönesättning är bidragande orsaker. Kommunal och Vårdförbundet har sedan länge påtalat dessa problem för arbetsgivaren.

Om ett ”snabbspår till sjuksköterska” tillåts och tas fram inom Stockholms Läns Landsting (SLL) finns det en risk att utbildningen faller utanför de nationella krav som ställs i enlighet med högskoleförordningen – anställningsbarheten begränsas då till enbart SLL.

Samtidigt dräneras undersköterskegruppen, som också är viktig för en bra och patientsäker vård. Båda yrkeskategorierna behövs för att vården ska kunna bedrivas med hög kvalitet. Sjuksköterskeutbildning och undersköterskeutbildning hänger inte ihop. Det har det inte gjort sedan gymnasieskole- och högskolereformen ändrades.

När det gäller undersköterskorna behöver skolsystemet ändras så att alla undersköterskor får samma grundutbildning. Idag finns ett stort antal inriktningar och arbetsgivarna vet inte vilken utbildning den som söker jobbet har. De gymnasiala utbildningarna inom vården har havererat för länge sedan. Därtill måste man kunna bygga upp specialistutbildningar för undersköterskor, det måste finnas möjlighet att kompetensutveckla sig inom yrkets ramar.

För att vi ska kunna lösa vårdens utmaningar och befolkningen ska kunna få en bättre hälso- och sjukvård måste det finnas kompetenta, engagerade människor som vill arbeta inom vården.

Flykten från våra sjukhus handlar om arbetsmiljö, arbetstider och rigida system. Med andra ord, det behövs helt andra åtgärder för att ta hand om sjuksköterskebristen. Högre löner, god arbetsmiljö och bra scheman skulle vara en bra början.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.