Debatt
Infrastruktur
30 mars 2017 kl 11:53

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Snabbare digitalisering om vi tar efter grannländerna

Regeringens utredare har nu lämnat sitt förslag till hur digitaliseringen i den offentliga sektorn kan stärkas genom att samla ansvaret för dessa frågor hos en myndighet. Vi är övertygade om att den svenska regeringen kan dra viktiga lärdomar från exemplen i våra grannländer. Centralt är att tillräckliga resurser läggs för att insatserna ska göra verklig skillnad.

Det här är en opinionstext

I början av december förra året presenterade regeringen ett reformpaket med en tydlig ambition –  digitaliseringen av den offentliga sektorn måste påskyndas och effektiviseras. I sitt tilläggsdirektiv till ”Utredningen om effektiv styrning av digitala tjänster i en samverkande förvaltning” gav regeringen då i uppdrag att särskilt titta på hur man kan samla ansvaret för digitaliseringen hos en myndighet, ett uppdrag som utredaren nu lämnat sitt delbetänkande kring. 

Även om de presenterade förslagen pekar i rätt riktning tror vi att några viktiga lärdomar kan dras från våra grannländer – Norge och Danmark – som sedan länge har centrala digitaliseringsfunktioner på plats:

1. Gör det nationella digitaliseringsarbetet obligatoriskt. Erfarenheter från Norge och Danmark visar att det den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas med digitaliseringen är att göra digitaliseringsarbetet och anslutning till nationell digital infrastruktur obligatoriskt, då arbete på frivillig basis visat sig fungera dåligt. Utvecklingen i Sverige har snarare präglats av ett silotänk där flera offentliga aktörer valt att avstå från centrala lösningar till fördel för egna. Kraven på svenska förvaltningsmyndigheter behöver enligt förslag både från utredaren och oss, skärpas kraftigt med fokus på större delaktighet. 

2. Prioritera och värdera nytta. En viktig faktor i Danmark är att Digitaliseringsstyrelsen sorterar under Finansministeriet vilket gör att det därmed får ett visst ekonomiskt fokus. Detta innefattar stöd till ett särskilt IT-råd som gör riskbedömningar av stora digitaliseringsprojekt och att bereda underlag för nya initiativ som del av Finansdepartementets budgetprocess. Målsättningen är att investeringarna ska betala sig själva över tid. Vi är i sak överrens med utredaren om att nytta är ett bättre fokus än strikt monetära värderingar.  Vi är också av uppfattningen att det är avgörande att utvärderingar av tidigare projekt ligger till grund för budgetering av nya insatser inom nationell digital infrastruktur eller andra större it-projekt. 

3. Säkerställ balans i strategiarbetet. Vi föreslår att arbetet med mål och strategier sker på minst två nivåer där nationellt strategiarbete med fokus på digital infrastruktur och övergripande principiella frågor, som utredningen föreslår, kompletteras med digitala strategier för särskilt utpekade målgrupper och fokusområden, t.ex. skola, livsmedel och företagande. Det är också centralt att få det tvärsektoriella digitaliseringsarbetet att fungera. I Norge finns en syn på att digitaliseringsarbetet allt mer kommer att behöva gå på tvärs mellan departement, kommuner och myndigheter. För att få detta att fungera krävs breda analyser som regeringen kan använda för att på ett koordinerat sätt styra förvaltningen. Styrning och ledning av sådana analyser bör vara en av kärnuppgifterna för en ny digitaliseringsmyndighet. 

4. Dimensionera verksamheten rätt. För att den samordnande myndigheten på ett effektivt sätt ska kunna stödja offentlig sektor i digitaliseringsarbetet, krävs tillräckligt dimensionering. I Danmark och Norge är det ca 200 respektive 280 personer som arbetar i dessa centrala myndighetsfunktioner. Vi anser att den analys som utredningen citerar – och som rekommenderar ett tillskott av 35–55 tjänster – riskerar att underskatta de resurser som krävs, beroende på hur rollen slutligen definieras, för att digitaliseringsarbetet ska kunna bli effektivt. 

Till sist – ett samlat digitaliseringsansvar är ett bra steg för att påskynda digitaliseringen av offentlig sektor.  Även om frågan om var en sådan funktion ska placeras hittills stått i centrum, så är frågorna om vilka uppgifter och resurser denna myndighet ska ha mer avgörande för att Sverige ska förmå återta rollen som en världsledande nation av digitala samhällstjänster.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 30 mars 2017 kl 11:53
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribenter

Per Blom
partner med ansvar för offentlig sektor i Sverige, PA Consulting Group
Anders Persson
offentlig sektor och digitaliseringsexpert, PA Consulting Group