Snabba på arbetet för en tillgänglig skola

I Diskrimineringsombudsmannens handledning ”Lika rättigheter i skolan” står följande: ”Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att eleverna ska lära och utvecklas.”. Det här ska naturligtvis gälla alla elever, med eller utan funktionsnedsättning, men hur det ska göras är inte lika självklart. 

Vi vet att frågor om funktionsnedsättningar har varit åsidosatta i skolornas likabehandlingsarbete. En viktig anledning till det är att området funktionalitet skiljer sig från andra diskrimineringsområden, eftersom det handlar mycket om lärmiljön. I arbetet med likabehandling och att motverka kränkningar och trakasserier är det lätt att enbart fokusera på interaktionen mellan barnen i det sociala rummet, verbalt och fysiskt våld eller möjligheten att få vara den en är. Men i likabehandlingsarbetet inom området funktionsnedsättning räcker inte det. I det arbetet behövs också fokus på tillgängligheten i lärmiljön.

En tillgänglig lärmiljö handlar om den fysiska miljön; att kunna vistas i lokalerna, ta sig fram och orientera sig i skolan, det visuella, auditiva och luften som vi andas. Men det handlar också om den pedagogiska miljön; pedagogiska och kommunikativa strategier och stödstrukturer, samt den sociala miljön; jämlikhet och att alla får vara med i kamratgemenskapen och delta på lika villkor. Det intressanta och viktiga är att de olika miljöerna dessutom påverkar varandra. Hinder i den fysiska och pedagogiska miljön påverkar till exempel högst påtagligt även den sociala miljön för eleven och tvärt om. 

Den nya lagen om att bristande tillgänglighet ska klassas som en form av diskriminering började gälla den 1 januari 2015. Lagen sätter press på skolorna att intensifiera arbetet för en tillgänglig skola, och ge alla barn och unga en möjlighet att ta del av undervisning och gemenskap på lika villkor. 

Tillgänglighetsfrågorna berör alla professioner på en skola och många arbetsområden, bland annat arbetsmiljön, elevhälsan, det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsarbetet. Men professionens insatser räcker inte. Eleverna ska vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. De är också en del av varandras lärmiljö. 

Tillgänglighet som en del av likabehandlingsarbetet behöver göras i den ordinarie ämnesundervisningen, som en del av skolornas kunskapsuppdrag. Läroplanen uttrycker det omfattande arbetet med de olika diskrimineringsgrunder som bland annat ska verkställas genom ämnena. Men till skillnad från flera av de andra diskrimineringsområdena som kön, etnicitet, sexualitet, tros- och religionsuppfattning är funktionsnedsättning, eller det vidare begreppet funktionalitet, inte explicit uttryckt i kursplanerna.

I praktiken innebär det att frågor om funktionalitet och normativa föreställningar kopplat till det, har svårare att få utrymme i undervisningen. Det som står med i kursplanerna tas ofta med – det som inte står där tas inte heller med. 

Vi kan inte vänta på att kursplanerna ska kompletteras. Samtidigt vet vi att många skolor inte har tillräcklig kännedom i ämnet eller verktyg för att arbeta med frågorna. Men numera finns det material för arbete på alla nivåer i skolan, från elever till kommun; Tillgänglighetspaketet. Det är framtaget av Handikappförbundens projekt DATE och Specialpedagogiska skolmyndigheten och kan beställas utan kostnad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.