Demografi

Snabb effekt för kommuner som delar på kompetensen

Nej, alla kommuner behöver inte ha egen personal för alla funktioner. Att samarbeta om kompetensen kan göras relativt snabbt, kräver inga större investeringar och ger snabbt effekt i form av bättre resursanvändning. 

De tydliga demografiska förändringar som vi nu ser i Sveriges kommuner har varit kända sedan lång tid. Det är framför allt gruppen äldre som ökar påtagligt i antal. En grupp som lever allt längre med god livskvalitet, bland annat som ett resultat av stora framsteg inom medicin och vårdsektorn.

I många kommuner kombineras denna utveckling med avfolkning. Allt fler yngre personer söker sig till urbana områden där utbildnings- och arbetstillfällen finns. Ett hundratal av landets kommuner har att hantera en minskande befolkning, totalt sett.

Effekterna av denna utveckling kan bli dramatiska för många kommuner eftersom andelen personer i arbetsför ålder och med efterfrågad kompetens minskar. Ytterligare kommunalskattehöjningar är inte längre ett alternativ, eftersom det sannolikt leder till att fler söker sig bort från kommunen.

Konjunkturinstitutet har under lång tid analyserat de finansiella effekterna av den utveckling vi nu ser tydligt. Senaste rapporten i ämnet släpptes i februari 2019 och bekräftar farhågorna.

Alla kommuner har samma uppdrag utifrån kommunallag och reglementen och har samma ansvar gentemot invånare och myndigheter, oavsett om kommunen har 3 000 invånare eller 900 000! Många mindre kommuner har svårt att attrahera medarbetare med rätt kompetens för alla de roller och funktioner som en kommun måste hålla sig med för att kunna fullfölja sitt uppdrag – och självklart svårt att få ekonomin att gå ihop.

Men det finns goda möjligheter även för småkommuner att möta och hantera de demografiska utmaningarna. Det handlar om att bredda och ytterligare utveckla kommunala samarbeten! Behöver varje liten kommun ha egen personal för alla funktioner? Kan funktioner som inköp, kommunjuridik, kommunekologi, resurser i viss myndighetsutövning och VA-resurser delas med en eller flera grannkommuner? Kan kommunala stödtjänster som fastighetsförvaltning och -underhåll upphandlas och hanteras gemensamt för flera kommuner?

De kommunala samarbetena ökar i intensitet och exemplen ovan visar på områden där samarbeten kan ge stor och snabb effekt. Kommunerna behöver arbeta både med kortare och längre perspektiv här. Att samgruppera en yrkeskategori kan göras relativt snabbt, kräver inga större investeringar och kan ge effekt i form av bättre resursanvändning snabbt.

Andra samarbeten kräver betydligt mer förarbete och analys, är investeringstunga men kan ge desto större effekt på längre sikt. Exempel på den senare kategorin är upphandling och implementering av gemensamma it-verktyg för till exempel lön och ekonomi. Effekten kan förväntas bli påtaglig, men förändringen är betydligt mer omfattande och det tar tid att få alla delar på plats. Därmed tar det också mer tid att uppnå den högre effektiviteten. 

Jag tror att alla som har lett och genomfört kommunala samarbeten ser vikten av uthållighet och tydlighet från kommunerna. Ett gediget förarbete skapar en stabil och mer förutsägbar förändringsresa! Alla förändringar innebär påfrestningar för berörda och det hettar till då och då under och efter genomförandet. I de lägena är det viktigt att kommunledningarna (politiker såväl som förvaltningsledning) inte backar, utan med än större emfas tydliggör mål och syfte med förändringen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.