Debatt
Smittskydd
9 november 2020 kl 05:05

Smittskyddet på skolor och förskolor är under all kritik

Kommuner och fristående skolhuvudmän upprätthåller inte rekommendationerna för att hålla tillbaka smittspridningen. Varannan lärare har fått ganska eller mycket dåliga förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet, skriver dess ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det här är en opinionstext

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande, Lärarförbundet

Under hösten har smittspridningen tagit ny fart och i snabb takt ökat på skolor och i övrig utbildningsverksamhet. Lärarförbundet har, tillsammans med Kantar-Sifo, gjort en undersökning om vilka förutsättningar lärare och skolledare i praktiken har för att kunna följa Folkhälsomyndighetens råd och anvisningar.

Resultatet är alarmerande. Varannan lärare svarar att de fått ganska eller mycket dåliga förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Endast åtta procent svarar att de har fått mycket goda förutsättningar att organisera verksamheten för att kunna följa riktlinjerna.

Rekommendationerna till förskolor, skolor och andra skolverksamheter anger tydligt att det ska finnas goda möjligheter till handtvätt, att städningen bör öka, att det är centralt att hålla avstånd, undvika samlingar och undvika närkontakt i exempelvis klassrum och matsalar.

Men i undersökningens frisvar beskriver lärare att verksamheten inte organiseras så att avstånd upprätthålls, att de får höra att det saknas pengar till städning och att de i stället själva ska gå runt och torka handtag, stolar, bänkar, leksaker och läsplattor med desinfektionsmedel. Detta samtidigt som de förväntas få undervisningen att fungera och täcka upp för sjuka kollegor.

Det är under all kritik att lärarnas arbetsgivare inte prioriterar städningen högre under rådande förhållanden. Det borde även finnas beredskap att vid behov hyra in extra lokaler till verksamheterna så det går att upprätthålla avstånd. Allt annat är att bortse från rekommendationerna och medvetet utsätta lärare för smittrisk. Detta gäller inte minst inom gymnasieskola och vuxenutbildning där eleverna anses löpa allra störst risk att bidra till smittspridning.

Även staten borde ta ett större ansvar genom att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser. Staten borde exempelvis kompensera för just merkostnader till följd av fler lokaler och utökad bemanning.

Undersökningen ger också vid handen att bara tre av tio lärare får arbeta på valfri plats när de utför arbetsuppgifter som inte kräver närvaro på arbetsplatsen. Sju av tio nekas med andra ord att arbeta på distans även när de inte undervisar elever. Det finns lärare som till och med hotats med varning av arbetsgivare för att de inte kommit till fysiska sammanträden och samlingar. Det är minst sagt anmärkningsvärt och står helt i strid med rekommendationerna kring distansarbete.

Undersökningen etablerar en tydlig bild av att arbetsgivarna inte har satt in tillräckliga åtgärder för att minska smittspridningen på lärarnas arbetsplatser. Endast var femte lärare svarar att de helt håller med om att arbetsgivaren satt in tillräckliga åtgärder.

Redan under våren larmade Lärarförbundet om svårigheterna för lärarna att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Situationen har inte förbättrats och 65 procent av alla som svarat uppger nu att de är oroade för att bli smittade.

Sveriges kommuner, och inte minst Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har målat upp en bild av att de på ett bra sätt lyckas följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Lärarförbundets undersökning visar att Sveriges lärare verkligen inte håller med. Det är hög tid att kommuner och fristående skolhuvudmän tar lärarnas larm på större allvar och växlar upp smittskyddet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 november 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 9 november 2020 kl 05:00

Skribent

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande, Lärarförbundet