Hälso- och sjukvårdens styrning har varit föremål för en intensiv debatt de senaste åren. Å ena sidan har krav ställts på förändrade arbetssätt och nya organisationsmodeller för att effektivisera vården och klara framtida utmaningar. Å andra sidan har olika modeller kritiserats för att de leder till överflödig administration och inte får avsedda effekter samt kan komma i konflikt med målen för hälso- och sjukvården.
Debatten återspeglar ett hälso- och sjukvårdslandskap i förändring, där frågor kring vårdens styrning och organisation uppmärksammas allt mer bland ansvariga beslutsfattare. De senaste decennierna har styrmodeller av skiftande slag avlöst varandra inom vården.
Det har varit så kallad ”traditionell” styrning (professions-, förvaltnings- eller anslagsstyrning), politisk detaljstyrning, olika former av målstyrningsmodeller, managementmodeller med inspiration från näringslivet och så vidare. Olika ersättningssystem har testats för att med ekonomiska incitament åstadkomma önskade förändringar.
En fråga som enligt Smer blivit allt mer angelägen är på vilka grunder modeller för styrning och organisering av hälso- och sjukvården på olika nivåer väljs. Alla styrmodeller har för- och nackdelar som rådet menar bör värderas ur ett etiskt perspektiv. Vilka konsekvenser leder olika styrmodeller till? Är de förenliga med de lagar och etiska principer som ska styra sjukvården i Sverige? Att det finns problem i alla styrmodeller betyder inte att alla styrmodeller är lika bra eller lika dåliga ur etisk synvinkel.
Såvitt Smer kan bedöma råder det i dag stor brist på konsekvensanalyser som inkluderar etisk analys i bedömningen av olika styrmodeller och även generellt inför förändringar i styrning och organisation.
Smer publicerar därför rapporten ”Styrmodeller i hälso- och sjukvården – förslag till modell för etisk analys. 2019:2”. Rapporten syftar till att lyfta fram de organisationsetiska frågorna* i hälso- och sjukvården. Målet är att bidra till att mer djupgående kritiska och granskande frågor ställs inför beslut om nya styrmodeller i hälso- och sjukvården. Bakgrunden till rapporten är den intensiva debatt som uppstod kring värdebaserad vård 2017, en debatt som föregicks några år tidigare av en omfattande debatt om New Public Management-modeller i hälso- och sjukvården.
Smer presenterar en konkret modell för etisk analys av styrmodeller i vården. Tanken är att modellen ska kunna användas vid beslutsfattande på både nationell, regional och sjukhus- eller vårdenhetsnivå. Den ska kunna användas för analys av både nya styr- och organisationsmodeller och modeller som redan används.
Syftet med analysmodellen är att visa hur det går att tänka om man på ett välgrundat sätt vill ta ställning till styrmodeller. Kärnan i modellen är en kritisk granskning av det som påstås om en styrmodell och dess förväntade effekter. Det viktiga är att relevanta frågor ställs, och att seriösa försök görs för att besvara dem. För detta behövs etisk kompetens. Det är angeläget att lyfta fram och tydliggöra de värderingar som står på spel och de värdekonflikter som uppkommer.
Analysmodellen utgör ett förslag och Smer välkomnar en diskussion kring hur den kan utvecklas och förbättras.
*Organisationsetik kallas det område inom bioetiken som analyserar etiska frågor om vårdens struktur och organisation, exempelvis olika ersättningssystem, vårdval och prioriteringsetiska frågor.
Statens-medicinsk-etiska råd (Smer) har sedan 1985 analyserat etiska frågor utifrån ett övergripande samhällsperspektiv på hälso- och sjukvårdens område. Rådets ska bland annat mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen belysa etiska frågor som kan riskera att underminera respekten för människovärde och integritet.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
