Debatt
Bibliotek
25 januari 2021 kl 05:15

Sluta underskatta skolbibliotekens betydelse

Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamiltons alternativa bild av av vad som utgör ett modernt skolbibliotek visar hur viktigt det är att förslagen i utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” blir politisk verklighet. Det skriver  DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.

Det här är en opinionstext

Anna Troberg
förbundsordförande, DIK

Den efterlängtade utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” (SOU 2021:3) är äntligen här. DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor – som organiserar Sveriges bibliotekarier är positiva och glada över att ha fått gehör för flera centrala frågor, som vi och andra länge kämpat hårt för.

Utredningen föreslår bland annat att det ska finnas bemannade skolbibliotek i anslutning till alla skolor, att bemanningen bör ha biblioteks- och informationsvetenskaplig kompetens och att skolbiblioteken ska integreras i skolornas pedagogiska arbete. För att alla elever i Sverige ska få tillgång till likvärdig och god skolbiblioteksverksamhet är det nu viktigt att utredningens förslag får bli politisk verklighet.

Utredningen har generellt tagits väl emot av områdesexpertis. Det är inte konstigt. Många av de förslag som läggs fram har för skolbiblioteksexpertisen länge varit självklarheter kring hur man skapar bra skolbibliotek. Men, de är uppenbart inte en självklarhet för alla.

Ulla Hamilton riktar i Aftonbladet (19/1 2021) kritik mot utredningens bild av vad som utgör ett modernt skolbibliotek. Hon presenterar i stället en alternativ bild. Den går ut på att man till exempel kan ha ”lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man dem hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum”.

Denna alternativa bild bortser från många års forskning, studier och praktisk erfarenhet. Om detta vore en kommentar från Twitters träskmarker, så hade vi alla kunnat himla lite med ögonen och sedan scrolla vidare. Men nej. Hamilton är inte ett twittertroll. Hon är vd för Friskolornas riksförbund.

Friskolornas riksförbund är branschorganisationen för Sveriges friskolor. På hemsidan säger man sig arbeta för att ”utveckla och höja kvaliteten” i skolan. Det låter fint, men hur det ska gå till är oklart. Förbundets vd verkar inte ens ha rudimentär förståelse för vad ett modernt skolbibliotek är, vad bibliotekariekompetensen tillför eller hur elevernas måluppfyllnad gynnas av tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är allvarligt. Utan ett bemannat skolbibliotek är det faktiskt svårt att alls tala om kvalitativ skolverksamhet.

Redan i dag tryter många skolors vilja – oavsett huvudman – att uppfylla lagkravet på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Att en företrädare för friskolornas branschorganisation så tydligt signalerar att man inte ens förstår dagens lagkrav fullt ut, bådar inte gott för en ljusare framtid där ribban höjts för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges alla elever.

Enligt Skolverkets statistik för 2019 gick 15 procent av alla grundskoleelever och 28 procent av gymnasieeleverna i någon typ av friskola. Om huvudmännen i dessa skolor lyssnar på sin branschorganisation riskerar eleverna att gå ut i livet med sämre förutsättningar än de kamrater som går i skolor med väl fungerande skolbibliotek.

Att påstå att några böcker i en korridor är ett skolbibliotek är som att påstå att en tapet är en bokhylla bara för att den ser ut som en. Ett biblioteksrum är bra – men inte nödvändigt. Det är skolbibliotekariernas kompetens som är skolbiblioteket. Det är den som hjälper eleverna att låsa upp nya möjligheter. Ibland händer det i ett biblioteksrum, ibland i ett klassrum, ibland i kafeterian. Men, det händer faktiskt bara när den rätta kompetensen är på plats.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 januari 2021 kl 05:15
Uppdaterad: 25 januari 2021 kl 05:14

Skribent

Anna Troberg
förbundsordförande, DIK