Debatt
VGR
9 december 2019 kl 10:13

”Sluta snacka, börja spara på strunt”

Vi på golvet i vården klarar oss utan julklappar, det är inte det som väcker ilskan. Men varje förslösad skattekrona är en stöld från patienterna, skriver Mats Reimer i sin slutreplik till Västra Götalandsregionen. 

Det här är en opinionstext

Mats Reimer
krönikör och barnläkare i Mölnlycke

Jag är förstås tacksam för att min krönika om slöseri lästs av regionledningens tjänstepersoner, och hade de inte kommit med en skriftlig replik hade jag förmodligen aldrig fått veta att regionen inte bara har en kommunikationsdirektör utan även en förändringsdirektör. Men de svar de samlat lämnar en del övrigt att önska.

Läs föregående inlägg i denna debatt

Det framgår inte om de tycker att ännu en utredning om elallergi var slöseri eller ej. Skammen för att denna vanföreställning åter lyftes till tjänstemannanivå delas av alla politiker i Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, utom Sverigedemokraterna som reserverade sig.

Boken om primärvårdens 347 forskningprojekt kanske imponerar med sin tjocklek, men lämpar sig inte för sträckläsning från pärm till pärm. De flesta torde vara intresserade av om det pågår forskning inom just deras område, men då boken inte har något register är den oanvändbar.

Trots vad repliken gör gällande, är inte regionen skyldig att tillhandahålla medicinsk information på de bortåt 150 olika språk som talas i Sverige. Lagen säger att myndigheter skall tillhandahålla grundläggande samhällsinformation på finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Det är förstås inte fel med vaccininformation på arabiska, men det är slöseri att göra videofilmer som inte ses av någon

Det stämmer visserligen att med proposition 2018/19:162 kommer termen ”region” ersätta ”landsting”. Men det namn västgötska politiker beslutat byta till är inte det namn som regeringen först föreslagit, för det var ”Region Västra Götalands län”. Då riksdagen inte kommer lagstifta om de exakta namnen kunde vi sparsamt behållit VGR och alla tiotusentals skyltar.

Vi på golvet i vården klarar oss utan julklappar, det är inte det som väcker ilskan. Men varje förslösad skattekrona är en stöld från patienterna, och det finns många fler exempel på dåligt använda pengar än de ovan. Bevare oss från fler floskler som ”invånarlöftet Ett bättre samhälle, nära dig”. Sluta snacka, börja spara på strunt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 december 2019 kl 10:13

Skribent

Mats Reimer
krönikör och barnläkare i Mölnlycke

Nästa artikel

Debatt
VGR
6 december 2019 kl 10:21

VGR: Våra filmer kräver inte alls skämskudde

Barnläkaren Mats Reimer ställer det faktum att Västra Götalandsregionen inte delar ut julklappar till anställda mot en rad exempel som han menar visar på slöseri i verksamheten. Västra Götalandsregionens kommunikationsdirektör Jenny Erkholm och förändringsdirektör Erik Lagersten bemöter kritiken. 

Det här är en opinionstext

I en krönika lyfter Mats Reimer, barnläkare i Mölnlycke, det faktum att Västra Götalandsregionen (VGR) inte delar ut julklappar till sina anställda. Detta ställs mot en rad exempel som skulle visa på orimligt sparande i kontrast till orimligt slösande. VGR är en stor organisation och det som beskrivs är exempel från olika förvaltningar och politiska församlingar. Vi tar därför på oss att försöka besvara kritiken samlat.

Men låt oss börja i slutet. Mats Reimer avslutar med exemplet Skoda som efter att ha misslyckats i Trafikmagasinet varken bytte namn, vision eller gjorde reklam för sina kärnvärden. Företaget tänkte i stället om och började bygga bättre bilar. Vi har ingen annan uppfattning.

Invånarnas förtroende bygger på en väl fungerade verksamhet och att tjänster, service eller behandling motsvarar det man som boende i Västra Götaland har rätt att kräva. Utvecklingen för vår gemensamma ekonomi och arbetsmarknad kommer att pröva VGR kommande år med svårigheter att bevara det som fungerar, samtidigt som vi behöver utveckla det som krävs för ökad kvalitet. Det åstadkommer vi inte med kampanjer eller kosmetika, utan med reella förändringar.

För att bemöta de exempel som Mats ger har vi samlat ihop svaren inom organisationen:

  • Alla utgifter påverkar verksamheten. Även julklappar. Det finns inga speciella pengar för detta utan dessa tas från de medel som är tillgängliga för varje förvaltning. Samtliga chefer i regionens ledning för hälso- och sjukvården har gemensamt beslutat att inte dela ut julklappar. Så har varit fallet för de flesta verksamheter i flera år.
  • Frågor kring så kallad elallergi återkommer med viss regelbundenhet. Socialstyrelsens bedömning är att det saknas bevis för att elöverkänslighet är en sjukdom och det finns därför inte någon medicinsk diagnos för detta.
  • Boken som omnämns från Regionhälsans forskningsarbete är producerad mot bakgrund av uppdraget att sprida information. Boken är till för dem som normalt sett inte först går in i vetenskapliga databaser. Valet av vetenskapliga tidskrifter är en handledarfråga. Om det finns frågor kring två av de 174 publiceringarna så är resten välrenommerade, som till exempel fem i Lancet.
  • Visningar på Youtube och Vimeo är intressant men inte nödvändigtvis ett kvalitetsmått. Information på minoritetsspråk är ett lagkrav och därför är dessa trots liten räckvidd publicerade.
  • Många filmer som publiceras är framtagna av medarbetare som vill prova vad som är möjligt. Vi har inte skämskudde för det som medarbetare vill testa i sin vardag, tvärtom ser vi gärna fler som vågar testa nytt. Erfarenheten är att det utvecklar medarbetare och verksamhet positivt.
  • Regionen byter namn, inte för att ta bort några bokstäver och lägga till mellanslag. Även om invånarna direkt inte berörs särskilt mycket i vardagen så har det betydelse för det demokratiska ansvarsutkrävandet. Vi har haft olika namn juridiskt, på valsedeln och i verksamheten. Genom regionreformen kommer nu landstingen att ha enhetliga namn och i regeringens proposition ändras nu otaliga lagar och förordningar så att samma namn återfinns överallt. Därför börjar VGR byta namn i god tid inför nästa val, ett beslut samtliga åtta partier i regionfullmäktige ställt sig bakom.
  • Det finns flera skillnader i 2019 års varumärkesplattform jämfört med den tidigare från 2006. Vision och logotyp ändras inte, däremot beskrivs den ökade betydelsen av en samlad region, att verksamheten ska ta sin utgångspunkt i invånarens behov och att ledning och styrning ska utgå från tillit och mål snarare än kontroll och detaljuppföljning. I det fortsatta arbetet är det en hållning som i vissa fall i grunden kommer att förändra vardagen för den enskilda medarbetaren.

Om dessa svar ger en heltäckande bild ligger i betraktarens öga. Klart är att vi som region i varje del kommer att behöva pröva det vi gör, om det är ekonomiskt hållbart och om det skapar värde för invånaren. Även om vissa saker är väl motiverade i dag kommer vi att behöva pröva det fortsättningsvis. Tyvärr är sannolikheten att vi delar ut julklappar små i framtiden. Förhoppningsvis kommer arbetsgivaren att kunna visa sin uppskattning på andra sätt som är lika bra eller bättre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 6 december 2019 kl 10:21

Skribenter

Jenny Erkholm
kommunikationsdirektör, Västra Götalandsregionen
Erik Lagersten
förändringsdirektör, Västra Götalandsregionen