Sluta motarbeta idéburna vårdföretag

Det är kooperationens år 2012, något som tyvärr i skrivande stund ännu inte har lett till stor uppmärksamhet i den allmänna debatten. Den kooperativa företagsformen tycks vara olyckligt bortglömd och styvmoderligt behandlad. Ofta ses det idéburna som ett komplement till det offentligt drivna. Vi menar att det borde vara tvärtom. I dagens samhälle finns nämligen ett stort ekonomiskt och företagsmässigt engagemang som ligger i gränslandet mellan den civila sfären och marknaden. Inte sällan finner vi detta inom vård och omsorg, där mindre, idéburna företag har svårt att etablera sig.

Att våga satsa på en idé och att förverkliga en dröm är lättare tillsammans med andra som har annan kunskap men som har samma dröm och jobbar för samma mål. Man har från början diskuterat igenom värderingar och man driver företag jämlikt och demokratiskt. För vissa kanske det låter för bra för att vara sant, men precis detta är grunden för all kooperativ verksamhet.

Som kristdemokrater kan vi inte låta bli att slås av likheten mellan kooperationens principer och kristdemokratins grunder. Dels känner vi igen oss i den demokratiska processen ur arbetarnas synpunkt, dels i de värden som ligger till grund för associationsformen.

Varje år startar runt 500 nya kooperativa företag i landet. De finns inom alla branscher, särskilt inom kulturområdet, upplevelseindustrin, IT samt vård och omsorg. Den gängse juridiska formen är ”ekonomiska föreningar”, vars lagstiftning är anpassad till det demokratiska ägandet.

Den sociala marknadsekonomin är den bas som kristdemokratisk ekonomisk politik vilar på. Det som skiljer Kristdemokraterna från andra partier är att vi är tydliga med vilken etisk värdegrund som ligger till grund för politiken, och som därigenom ska genomsyra alla områden i samhället. Värdegrunden består av övertygelsen om varje människas lika, unika och okränkbara värde.

Marknadsekonomin behöver en etik i botten för att kunna fungera på ett bra sätt och skapa ett hållbart välstånd. Kooperativa verksamheter är ett viktigt sätt att föra in sådan etik i vår ekonomi.

Ofta ses det idéburna som ett komplement till det offentligt drivna. Vi menar att det borde vara tvärtom. I dagens samhälle finns nämligen ett stort ekonomiskt och företagsmässigt engagemang som ligger i gränslandet mellan den civila sfären och marknaden. Inte sällan finner vi detta inom vård och omsorg, där mindre, idéburna företag har svårt att etablera sig. Här kan den kooperativa företagsformen fylla en avgörande roll.

Privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ ska få förutsättningar att utvecklas, exempelvis genom att de som upphandlar ser fördelar med kooperativ genom att få ökad kunskap om företagsformen. Tyvärr är vår erfarenhet att kommuner och landsting på många håll motverkar en sådan utveckling. Exempelvis får de arbetsintegrerade sociala företagen ibland stå tillbaka på grund av kommunernas egna arbetsmarknadsåtgärder.

Många uppger också att upphandlingar i praktiken är utformade så att bara stora företag klarar kraven. Några av de viktigaste hindren uppges vara företagens kostnader för att ta fram anbud, kort tidsram, höga krav och risken att bli underkänd på grund av triviala misstag.

Det måste vara enkelt och rättssäkert för alla företag att delta i upphandlingar. Att använda sociala skäl i upphandlingsunderlagen skulle hjälpa de idéburna företagen att konkurrera på ett bättre sätt. Förbättrade upphandlingar är därför ett mycket viktigt sätt för att öka mångfalden och minska dominansen av stora företag.

Kooperativet har framtiden för sig. Som kristdemokrater ser vi det som ett av de viktigaste verktygen för ökad mångfald och valfrihet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.