Nya Slussen

Mörklägg inte sanningen om Nya Slussens bilköer

2010 beställde Slussenprojektet en studie med över hundra detaljerade simuleringar av trafiken i Nya Slussen, som varken press eller allmänhet någonsin fått ta del av.

Slussens framtid är alltjämt oklar. Grävskoporna står beredda, medan stadens politiker har dragit i bromsen. Kolingsborg som skulle rivits hösten 2014 står kvar och en expertgrupp granskar projektet utifrån 11 punkter. Den första gäller trafiken: Den Nya Slussens och bussterminalens funktionalitet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, inklusive effekten för biltrafiken.”

Detta har gjorts tidigare. 2010 beställde trafikkontoret en datasimulering med över hundra visualiseringar för att undersöka trafikflödet i Nya Slussen, med olika trafikljus, bussfiler etcetera. Resultat  blev filmer som låg till grund för rapporten ”Slussen: Trafikanalyser” (Sweco 2011).

Rapporten visade på omfattande köbildning. Trafiken stod still på Katarinavägen, Hornsgatan, Skeppsbron och Munkbron, med långa köer åt varje håll.

Det här innebar givetvis ett stort problem för de som skulle presentera Slussenprojektet. Den gamla Slussenkonstruktionen hade ett trafikflöde som Nya Slussen uppenbarligen aldrig skulle kunna komma i närheten av. Frågan var hur man skulle hantera detta informationsmässigt. 

Projektledningen hade två val. Redovisa detta, och riskera att inte få genomföra projektet, eller hålla igen. De valde det senare, och lade locket på. Den skriftliga rapporten fick stanna på kontoret, medan filmerna mörklades helt. 

Utställningarna på Sjömanshemmet vid Slussen fylldes av besökare som diskuterade den planerade gallerian, byggnader runt Ryssgården, utsikten, bussterminalens placering, med mera. 

Ingen tog broschyrer om trafiken och köerna. För det fanns inga.  

Givetvis var det uppenbart att det skulle bli trångt i trafiken. Men inte så farligt. ”Trafikflödet bedöms bli tillfredsställande” skrev stadens planarkitekt. Med det fick allmänheten nöja sig. I alla år hade trafiken i Slussen fungerat utmärkt. Det måste ju vara måttstocken. Om projektledningen skrev att det skulle bli bra fick man lita på det. 

Vad allmänheten inte visste var att trafikkontoret tillämpade en annan norm än tidigare. Uppdraget var att få det så bra som möjligt, givet förutstättningarna. I detta fall en rak bro med T-korsningar.

Tjänstemännen på trafikkontoret förklarade: ”Köer hör stadsbilden till.” 

Det var så ekvationen gick ihop. För att kunna säga att det skulle bli tillfredsställande hade man flyttat normen för bra och dåligt. Nu var det bra med kö. Stadsmässigt. 

Tack vare denna kombination av mörkläggning och skönmålning förblev trafikstockningarna en ickefråga. 

Nu är det hög tid att få se detta material. Den skriftliga rapporten lämnas ut på begäran, men de rörliga bilderna får alltjämt ingen se. Exploateringskontoret hävdar att materialet inte beställts för redovisning. I stadens arkiv återfinns dock både beställning och fakturor. Materialet är betalat med skattemedel och borde vara offentligt. 

Denna mörkläggning måste hävas, så att granskningsgrupp, press och allmänhet får tillgång till allt material om trafikflödet i Nya Slussen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.