Sverige står inför enorma utmaningar: att bygga ikapp den ökade efterfrågan på fler bostäder och byggnader, men också att genomdriva nödvändiga renoveringar i det befintliga beståndet.
Varje år upphandlar svenska myndigheter varor, tjänster och byggentreprenader för omkring 600 och 700 miljarder kronor, drygt en sjättedel av BNP. Det är viktigt att dessa inköp genomförs på ett sätt som främjar konkurrens och en hållbar samhällsutveckling. År 2016 gick 91,2 miljarder kronor i utbetalningar från stat, kommun och landsting bara till byggsektorn. Det handlar alltså om enorma belopp, och därmed lika enorma möjligheter att göra skillnad. Möjligheten att forma utvecklingen finns om vi som samhälle bestämmer oss för att göra det - om vi väljer att gå från vackra ord till konkret handling.
Tyvärr vet vi att fusket i byggsektorn idag är omfattande, vilket också missgynnar seriösa företag som tar sitt hållbarhetsarbete på allvar. Det måste få ett slut. Hållbarhetsfrågorna är ödesfrågor för Sverige och landet. Klimathot, dåliga arbetsvillkor, korruption och sociala problem är några av de utmaningar som måste hanteras. Rättvis konkurrens, samhällsnyttig upphandling och ett seriöst hållbarhetsarbete måste vara svaret.
Även om många svenska företag redan ligger i framkant när det gäller hållbarhetsarbete måste det bli mer lönsamt att göra gott och att ta ansvar. Därför måste offentliga upphandlare gå före och säkerställa att höga miljökrav och sociala krav efterlevs i alla led i offentliga upphandlingar. Idag tas alltför ofta inte det ansvar som borde tas för att främja seriöst och etiskt företagande i upphandlingar. Följden av detta misslyckande blir att skattemedel läcker till oseriösa företag, att konkurrensen snedvrids och att hållbarhetsarbetet inte är så effektivt som det skulle kunna vara. De politiska kraven på offentliga upphandlare behöver bli bättre när det gäller att inkludera, ställa och följa upp miljökrav och sociala krav i offentlig upphandling enligt LOU.
Detta förutsätter att landets politiker tydligare prioriterar att högt ställda mål och krav också följs i praktiken och att huvudleverantörer får ett tydligt ansvar för att även underleverantörer lever upp till kraven i upphandlingarna. Ytterst handlar det om att det är byggherrarna, i synnerhet offentliga, som måste förmås ställa krav i upphandlingarna och säkerställa att de följs samt att regelverket är ändamålsenligt.
Från politiskt håll kan man prata hur mycket som helst om att lagar ska följas och att hållbarhet ska främjas, men det är handling som räknas. Den bristande kravefterlevnaden innebär även att konkurrens snedvrids och de seriösa företagen får svårare att hävda sig och leverera de värden samhället förväntar sig. Offentliga aktörer, som stat, kommun, landsting har därför ett stort ansvar att, främja konkurrensen och använda skattemedel i linje med övergripande miljö och hållbarhetsåtaganden.
Ett effektivt hållbarhetsarbete är viktigt i sig, och kan dessutom utgöra ett gott kvalitetskvitto på enskilda företag vilket i sin tur leder till högre värde för beställaren.
Krav i upphandlingsskedet räcker dock inte, kontroll och uppföljning av leveransen är ett måste, som ofta hanteras styvmoderligt idag. Det offentliga, och ytterst våra politiker, måste ta ansvar för hållbarhetsarbetet och främja rättvis konkurrens genom att säkerställa seriösa upphandlingar med kontroll och uppföljning, som utvecklar Sverige åt rätt håll.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
