Tiggeri

Sluta leta motargument - låt fattiga barnen gå i skolan

Barns rätt till utbildning är så fundamentalt viktigt att varje kommun och skolchef borde leta efter argument för att kunna erbjuda skolgång för alla barn, i stället för tvärtom. Bara det finns en vilja att erbjuda barn till EU-migranter en skolplats, finns det också stöd i lagen för att göra det.

I dagarna har frågan om rätten till utbildning för barn till fattiga EU-medborgare lyfts igen, denna gång i DN under rubriken ”Snårig lagstiftning kring EU-migranters rätt att gå i skolan”. I artikeln talas om ett oklart rättsläge där ingen riktigt verkar ha ett svar på hur skollagen ska tolkas avseende barn som vistas i Sverige utan uppehållsrätt. Vi menar att det intressanta här inte är huruvida rättsläget är oklart eller inte, utan huruvida det finns en vilja att också dessa barn ska ha rätt till utbildning så länge de vistas i Sverige. För finns vilja, finns också stöd i lag.

Den 1 juli 2013 infördes en ändring skollagen som skulle säkerställa alla barns rätt till utbildning. Ändringen justerade den skrivning i lagen som fram till dess kunde användas för att utestänga barn till så kallade papperslösa.

I förarbetena till lagändringen görs tydligt att den dåvarande regeringen inte ansåg att det behövdes göras någon avgränsning av den målgrupp barn som lagändringen syftade till att fånga upp. Detta för att undvika risken ”att barn som vistas i landet under längre tid vägras utbildning på grund av svårigheten för skolor och kommuner att bedöma vistelsetidens längd.” (Prop. 2012/13:58 s.13) En subjektiv tolkning av skollagen skulle alltså ge vid handen att ett barn som vistas i Sverige inte ska nekas rätt till skola med motiveringen att kommunen eller skolchefen har svårt att bedöma hur länge barnet har vistats eller kommer att vistas i Sverige.

EU-medborgare har rätt att resa till Sverige och sedan vistas här i tre månader. Efter dessa tre månader förutsätter fortsatt vistelse i landet att individen har uppehållsrätt. Uppehållsrätten kräver inget beslut. Det är en rätt individen har, eller inte har, så länge vissa villkor är uppfyllda.

Att göra rätten till utbildning för barn till fattiga EU-medborgare beroende av en bedömning av huruvida uppehållsrätt finns är dock att göra det alldeles för svårt för sig. Det är uppenbart att syftet med den lagändring som gjordes 2013 var att säkerställa att alla barn som vistas i Sverige under längre tid skall ha rätt till utbildning och det oavsett om de eller deras föräldrar har en legal rätt att vistas i Sverige. 

Det går att härleda barns rätt till utbildning till FN:s barnkonvention som genom Sveriges ratificering är folkrättsligt bindande. Den ändring av skollagen som infördes 2013 kan dock, utan ansträngning och med grund i lagens förarbeten, tolkas som ett sätt att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Svensk lag är därför helt i linje med Sveriges konventionsåtaganden.

Det finns goda argument för påståendet att lagändringen syftade till att ge kommunala beslutsfattare inte bara en möjlighet utan också en skyldighet att med stöd i svensk lag garantera alla barns rätt till utbildning. Diskussionen om att det finns ett oklart rättsläge har dock inneburit att denna intention kommit på skam. Att härleda barns rätt till skolgång ur barnkonventionen ger kommuner utrymme att sätta barnets rättigheter i främsta rummet. Men det vore mer tillfredsställande om skollagen tillämpades som det var tänkt.

Vi vill uppmana de som brottas med frågan hur de ska tolka skollagens bestämmelser att ta ett steg tillbaka. De barn som kommer till Sverige med sina föräldrar gör det i hopp om en bättre tillvaro och ett mer värdigt liv. För varje dag som ägnas åt att tvista kring rättsläget gällande dessa barns rätt eller inte rätt till utbildning, är en dag av förlorad skolgång.

Är det överhuvudtaget intressant med en tolkning av skollagen som leder till att vissa barn inte får en av sina grundläggande rättigheter, rätten till utbildning, säkrad? Vi menar att barns rätt till utbildning är så fundamentalt viktigt att varje kommun och skolchef borde leta efter argument för att kunna erbjuda skolgång för alla barn, och inte tvärtom. Och finns viljan, finns också stöd i lag.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.