”Sluta förfölja friskolor med dåliga politiska förslag”

På en punkt i utredningen om en likvärdig skolas förslag är de flesta remissinstanser överens: alla föräldrar och elever i Sverige ska göra ett aktivt val av skola. Men därefter går meningarna om förslagen isär.

I stort sett samtliga friskolor – kooperativ, stiftelser och företag – och deras organisationer är starkt kritiska till utredningens huvudförslag att regionala statliga skolmyndigheter ska ta över ansvaret för antagning, att köer inte får användas som urvalsgrund, att kvoter och lottning ska placera elever på attraktiva skolor, samt att kommuner ska kunna sänka skolpengen för friskolor.

En rad Montessoriskolor i södra Sverige säger till exempel i sina svar att sänkt skolpeng är ”ett direkt hot mot verksamheten”. De menar att förslaget inte är förenligt med utredningens uppdrag att öka likvärdigheten och ”riskerar att leda till att många friskolor slås ut”.

Flera remissinstanser konstaterar också i sina svar att det redan finns bra samarbeten i många kommuner kring gemensamma skolval. De anser därför att det vore bättre att bygga vidare på dessa än att skapa dyra statliga skolmyndigheter. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avvisar utredningsförslaget om ett statligt ansvar för skolvalen och menar att det skulle leda till byråkrati och dubbelarbete. Det gör även regionerna Västra Götaland och Västerbotten. Ett antal kommuner som svarat är också tveksamma, inte minst eftersom det kommunala självstyret skulle begränsas. Samtidigt är andra regioner och kommuner positiva och en rad myndigheter som Skolverket, Konkurrensverket och Skatteverket tillstyrker förslaget.

Det statliga Regelrådet är dock starkt kritiskt mot utredningens konsekvensanalyser: ”Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning”. Arbetsgivarverket tillstyrker en ökad statlig närvaro i hela landet men tycker att det vore värt att pröva andra organisatoriska modeller. Skolverket befarar att förslagen i praktiken inte leder till en reell minskning av segregationen i skolan, samtidigt som Ekonomistyrningsverket inte tycker att utredningen belyst de ekonomiska effekterna av sektorsbidraget.

Sammantaget kan vi konstatera att hela Friskolesverige är djupt oroade över konsekvenserna om förslagen skulle bli verklighet. De får dessutom stöd på flera punkter. 

Flera remissinstanser ifrågasätter att utredningens förslag kommer att leda till en minskad segregation och förbättrad likvärdighet. I stället skapar man en dyr byråkrati som kan komma att skapa problem för föräldrar och elever när de ska välja skola. 

Möjligheterna att välja skola inskränks, skolplaceringen kan inte överklagas, och det blir svårare att byta skola under terminstid. Likvärdigheten försämras när elever i friskolor får mindre resurser, samtidigt som kvoter som ska ge en ”allsidig social sammansättning” kan leda till rättsosäkerhet och stigmatisering av elever. Ett system som rika familjer kan hantera genom att flytta. Hundratals friskolor riskerar att slås ut och skapa otrygghet för många av de nära tvåhundratusen elever som i dag går i fristående grundskolor. 

Väl fungerande friskolor är inte problemet. Utmaningen för Sveriges utbildningspolitiker och för utbildningsminister Anna Ekström är i stället den låga kvalitet som alltför många kommunala grundskolor håller, framförallt i utsatta områden och på landsbygden. Att tillåta dessa skolor att släppa ut 30–50 procent av grundskoleeleverna utan behörighet till gymnasiet är oacceptabelt. Här borde allt fokus ligga framöver.

Jag vet många friskolor som finns i dessa områden med goda resultat som är beredda att bidra med sina erfarenheter. Ta vara på deras kunskap, i stället för att förfölja dem med dåliga politiska förslag. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.