Debatt
Friskolor
23 juni 2020 kl 13:00

”Sluta att ursäkta dåliga skolresultat”

Organisation, ledarskap, lärarnas kompetens och studiero har större betydelse för skolresultaten än vilka elever skolan har, hävdar Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i en replik.

Det här är en opinionstext

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

REPLIK. Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, försöker göra en stor poäng av att vår rapport inte har elevunderlag som förklaring till skillnad mellan skolhuvudmännens resultat. Den som läser den statistik från Skolverket och information som finns i rapporten kan dock snabbt konstatera att vi inte på något sätt döljer att friskolor har elever vars föräldrar har högre utbildning.

Men denna rapport har ju just poängen att det måste vara slut med att ursäkta resultat efter vilka elever man har. Detta av flera anledningar. Debatten och utredningar domineras helt av det perspektiv Marcus Larsson, Björn Åstrand, lärarfackförbunden och utbildningsministern för fram. Det är som att organisation, ledarskap, den enskilda lärarens kompetens, frågor kring pedagogik och studiero inte skulle spela någon roll. För vissa är det säkert för känsligt att ta upp. Trots att vi vet att skolor med i princip samma förutsättningar får olika resultat.

Fokuset på elevblandning reducerar individer till brickor utan egen vilja eller ambition. Målet är bara att de ska blandas med andra brickor. Det finns inget stöd för att kamrateffekten, även kallat kuddflickor, har en given effekt på kunskapsresultaten. Denna typ av kvotering har inte ens stöd hos Socialdemokraternas väljare, vilket framgick av en undersökning som DN nyligen gjorde.

Oavsett hur man vrider och vänder på det så är skolhuvudmannen ytterst ansvarig för hur skolan fungerar. Göteborgs kommun har underlåtit att vidta en rad åtgärder som enligt Skolinspektionen och för den delen även forskning har visat sig fungera.

Landets näst största skolhuvudman behöver exempelvis inte per automatik på grund av elevsammansättningen ha rektorer som brister i uppföljning och utvärdering. Eller låta bli att ha en kommunal helhetsbild av elevernas frånvaro.

Att åtgärda det är dessutom en långt mycket billigare och för föräldrar och elever mindre inskränkande åtgärd än att göra skolplaceringar till ett oförutsägbart lotteri. 

Det är därför särskilt intressant att notera repliken från Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), oppositionsråd i Göteborg. Socialdemokraterna har haft ansvaret i Göteborg under lång tid och man kan undra vad de har använt alla dessa år till. Har de frågat sig varför eleverna väljer bort kommunala skolor? Som huvudman borde det vara den första fråga att ställa sig, och det är det som är en av poängerna i vår rapport.

Hur säkerställer huvudmannen att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete i varje skola? Den omtalat duktiga rektorn Hamid Zafar, som verkade i Göteborg, visade att man kan göra skillnad. Men det var på hans eget initiativ, inte på huvudmannens.

Jag vill också tacka Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö, för inbjudan. Ser fram emot ett möte i Malmö mellan skolhuvudmännen. Jag tror att det finns mycket att tala om.

Malmquist skriver att kommunen har ett väl utvecklat styr- och ledningssystem och ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt framgår det av Malmös egen kvalitetsrapport att grundskoleförvaltningen anser att systematiken behöver utvecklas kring vilken data som årligen följs upp. Brister i systematiken gör att det är svårt att se om insatser och utvecklingsarbete skapar en förflyttning i önskvärd riktning. 
 

Låt oss för en gångs skull ha en debatt som handlar om vad som fungerar och inte fungerar oavsett elevsammansättning. Se till att huvudmännen får ta ansvar för sin verksamhet. Det skulle inte minst landets elever vara förtjänta av.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 juni 2020 kl 13:00

Skribent

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund