Debatt
Arbetsmarknad
4 april 2018 kl 10:57

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Slöseri att inte dra nytta av utrikes föddas kompetens

Varför är det svårare för människor med utländsk bakgrund att nå chefspositioner i arbetslivet? Den frågan är viktig att rekryterare och chefer ställer sig för att bidra till mer jämlika villkor att göra karriär. För vi är övertygade om att vi blir både bättre och klokare genom att rekrytera människor med olika kompetens i bagaget.

Det här är en opinionstext

I en rapport tar Jusek upp den svenska arbetsmarknadens oförmåga att ta vara på utrikes födda akademikers kompetens. Allt för många arbetar i yrken som inte är i nivå med deras utbildning. Det är ett resursslöseri som slår hårt mot hela samhället.

Den organisation som vi verkar i, Stockholms läns landsting, är exempelvis helt beroende av utrikes födda akademiker. Genom att få fler att arbeta på toppen av sin kompetens ser vi stora möjligheter för både de utrikes födda och arbetsmarknaden i stort.

I Jusekrapporten konstateras bland annat att om högutbildade utrikesfödda, som idag arbetar i mindre kvalificerade yrken, får ett arbete i nivå med sin utbildning får personer som saknar sysselsättning och har en lägre utbildning chans att få jobb. Det skulle innebära att sysselsättningen och produktiviteten på arbetsmarknaden ökade. Det skulle i sin tur generera större skatteintäkter som kan finansiera vår välfärd och ge fler människor möjlighet att bygga en framtid.

Stockholms läns landsting blir allt bättre när det gäller att skapa goda jämlika karriärmöjligheter, också för personer med utländsk bakgrund. Den senaste statistiken från Nyckeltalsinstitutet visar att andelen anställda med utländsk bakgrund fortsätter växa, vilket befäster vår övertygelse om att utan invandrare stannar vården.

Andelen anställda med utomeuropeisk bakgrund i landstinget ökade från 12 procent till 13,7 procent mellan 2015 och 2017. Parallellt ökade andelen chefer med utomeuropeisk bakgrund från 3,7 procent till 5,1 procent. Det visar att landstingets målmedvetna arbete har gett resultat. Tyvärr ser vi den här positiva utvecklingen bara i vården. Bland tjänstemän på förvaltningarna är andelen chefer med utländsk bakgrund fortfarande låg. Att försöka vända den utvecklingen blir en viktig utmaning framöver.

Bland läkarna, en av de stora yrkesgrupperna i landstinget, har 34 procent utländsk bakgrund. Det är framförallt andelen med utomeuropeisk bakgrund som har ökat sedan 2015. För tandläkare och sjuksköterskor ligger motsvarande andel på 52 procent. Ökningen ser vi också bland tandsköterskor och hygienister, där varannan har utländsk bakgrund, samt för undersköterskor, skötare och sjukvårdsbiträden. Våra nya svenskar får vården och vårt välfärdssamhälle att gå runt.

Det finns dock en siffra som sticker ut mer än andra i Nyckeltalsinstitutets rapport: trots att vi har många anställda med utomeuropeisk bakgrund, har relativt få chefer en utomeuropeisk bakgrund. Det finns mycket att glädjas över i mångfaldsarbetet i Stockholms läns landsting och vi är övertygade om att det kommer bli ännu bättre framöver om vi fortsätter mäta nyckeltal och aktivt följer upp landstingets personalbokslut. Samtidigt behöver vi bli ännu bättre på att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Ett verktyg är landstingets utbildning ”Etnicitet, normer, och möten i vardagen”.

Centralt i det här arbetet är att chefer och rekryterare ges adekvata kunskaper för att säkra mångfalden när landstinget anställer, då viktig kompetens kommer i olika former och färger. Det här är en utmaning för alla arbetsgivare, såväl offentliga som privata, för det ska inte spela någon roll var du kommer ifrån, utan det viktiga är vart du är på väg.

För oss är det här en viktig liberal idé som vi vill se att Stockholms läns landsting alltmer genomsyras av. Därför är det viktigt att fortsätta utveckla den kompetensbaserade rekryteringen, så att rätt person hamnar på rätt plats. Så kommer vi att spränga det etniska glastaket.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.