Debatt
Socialförsäkringar
4 mars 2015 kl 08:08

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Slopad bortre tidsgräns sänder fel signaler

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har efter drygt fyra års arbete överlämnat sitt slutbetänkande. Kommittén levererar få konkreta förslag till förändringar, men väl bedömningar och avvägningar inför fortsatt reformarbete. Det är inte oväntat, men det är olyckligt.

Det här är en opinionstext

Vi står inför stora utmaningar med allt färre som ska försörja allt fler, samtidigt som arbetsmarknaden förändras i spåren av globalisering och digitalisering. Ett stabilt och finansiellt hållbart socialförsäkringssystem med bred parlamentarisk majoritet är både efterfrågat och nödvändigt. Tyvärr har diskussionen om principer och utgångspunkter för konstruktion och finansiering av välfärdssystemen uteblivit. 

Svenskt Näringsliv välkomnar kommitténs förslag att förbättra försäkringsskyddet för företagare som startar aktiebolag, genom att företagarens ersättning under uppbyggnadsskedet baseras på tidigare faktiska inkomster. Med förslaget kommer ersättningen förbättras för företagare i nystartade aktiebolag vid exempelvis sjukdom och föräldraledighet. 

Bra är också förslaget till nytt inkomstunderlag för ersättning i trygghetssystemen, exempelvis sjuk- och föräldrapenning, som ska beräknas på de historiska inkomster individen har haft. Genom en så kallad historisk inkomst uppnås en större förutsebarhet för individen om de inkomster som ligger till grund för ersättning vid sjukfrånvaro eller arbetslöshet. Nuvarande beräkning av sjukpenningsgrundande inkomst skulle med historisk beräkningsgrund kunna bli både enklare och mer rättssäker. 

De förslag om underlag för historisk inkomst som diskuterats har dock inneburit en betungande och detaljerad månadsrapportering för den enskilde arbetsgivaren, som inte stått i proportion till de vinster historisk inkomstuppgift skulle kunna medföra. Svenskt Näringsliv förutsätter att kommittén har tagit till sig av den kraftiga kritik från arbetsgivare som riktats mot tidigare förslag om månadsuppgiftsrapportering till Skatteverket. Ett ersättningssystem baserat på historiska inkomstuppgifter måste innebära en rimlig uppgiftslämnarbörda för företagen. Svenskt Näringsliv utgår från att kommittén gjort en sådan avvägning. 

Det är positivt att kommittén föreslår införande av karensavdrag i stället för nuvarande karensdag, då det innebär lika självrisk för alla försäkrade. Karensavdrag innebär en förutsägbar och neutralt utformad självrisk vid sjukfrånvaro.  

Kommittén förespråkar mål för sjukfrånvaron som är i nivå med jämförbara länder i Europa. Kan kommitténs arbete medföra en sjukförsäkring som innebär en förutsebar, låg och stabil sjukfrånvaro över tid vore mycket vunnet. En sjukfrånvaro utan de kraftiga upp- och nedgångar vi sett historiskt och som helt saknar koppling till den allmänna folkhälsan är nödvändig. 

Sjukförsäkringens fasta bedömningstidpunkter av arbetsförmågan är principiella utgångspunkter som har stöd hos kommittén. Svenskt Näringsliv välkomnar detta eftersom uppföljning visat att tidsgränserna bidragit till lägre och kortare sjukfrånvaro, till följd av att individers arbetsförmåga tas tillvara tidigare. 

Däremot är kommitténs förslag om att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen när förstärkta insatser har genomförts olyckligt. Det är rimligt att sjukförsäkringen – som gäller vid tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom – har en tydlig bortre gräns. Samtidigt är det viktigt för legitimiteten i systemet att en sådan gräns upplevs som rättvis och rimlig. I sjukförsäkringen bör det därför finnas utrymme för flexibilitet och individuella bedömningar. Att ta bort den bortre tidsgränsen sänder fel signaler, det riskerar att underminera tilliten till sjukförsäkringen och att ytterligare spä på den utveckling vi nu ser med ökande sjukfrånvaro, även om ökningen sker från historiskt låga nivåer. 

Arbetsgivarna har under lång tid efterfrågat ökat informationsutbyte och samverkan med andra aktörer i sjukprocessen. Det gäller framför allt hälso- och sjukvårdens centrala roll i samarbetet med den sjuke och arbetsgivaren. Svenskt Näringsliv välkomnar därför kommitténs förslag om att utveckla hälso- och sjukvårdens ansvar i rehabiliteringen av de anställda.

Svenskt Näringsliv understryker att de förändringar som kommittén föreslår också ska medverka till långsiktigt hållbara försäkringssystem. Det innebär att systemen måste kunna möta de stora framtida demografiska utmaningarna. När färre ska försörja fler kommer nya behov växa fram och prioriteringar behöva göras. Det återstår att se om kommitténs arbete håller för de framtida utmaningarna och bidrar till prioriteringar som medverkar till hållbara lösningar. Det är med fler och växande företag vi skapar nya arbetstillfällen och ökar tillväxten, vilket i sin tur ger förutsättningar för välfärdens finansiering.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.