Brott

Släpp inte idén om en "Lex Hagamannen"!

När dömda brottslingar som Hagamannen och andra som anses ha hög återfallsrisk släpps ut innan de avtjänat sina straff,  skickar det signaler om att samhället inte står på brottsoffrens sida. Vi behöver förändra vår syn på brott och straff och sätta brottsoffret i centrum, anser Annelie Stiglund (M).

Ska dömda brottslingar fortsatt släppas ut innan de avtjänat hela sitt straff, även om den dömde har hög återfallsrisk? Den frågan hanteras nu i Regeringskansliet. Justitieminister Morgan Johansson har möjlighet att inleda det nya året med att stå upp för alla brottsoffer, avisera en förändring av nuvarande lagstiftning och säkerställa att villkorliga frigivningar framöver ska kunna skjutas upp om det finns en hög risk för återfall i brott.  

2015 släpptes den så kallade Hagamannen, en serievåldtäktsman som terroriserade Umeå under nästan ett decennium, ut från fängelset efter att ha avtjänat nio av de 14 år han dömdes till. Han släpptes ut i förtid trots att psykiatriker ansåg att han med stor sannolikhet kommer att begå brott igen. En kritikstorm följde på detta och 2016 tillsatte justitieministern en utredning som reglerna för villkorlig frigivning, den så kallade Frigivningsutredningen eller ”lex Hagamannen”. 

Sommaren 2017 menade regeringens utredare att brottslingar också framöver ska släppas fria innan hela straffet är avtjänat, även om den dömde har hög återfallsrisk. Utredaren hänvisade bland annat till att rättssäkerheten annars skulle bli lidande, då psykiatriker inte kan förutse återfall med den träffsäkerhet som krävs på individnivå. Utredaren ansåg inte heller att man åstadkommer tillräckligt mycket mer samhällsskydd genom att låsa in människor endast ytterligare en liten tid.
 
Under hösten har betänkandet av utredningen varit ute på remiss och nu arbetar regeringen med att utforma en lagrådsremiss i ärendet. Det är således av högsta vikt att justitieministern nu avvisar slutsatserna av sin egen utredning och står upp för den lag han faktiskt tidigare även själv ville ha, där brottslingar ska avtjäna hela sitt straff om de med stor sannolikhet bedöms återfalla i brott

Det finns många som likt utredningen hävdar att högre straff inte ger lägre brottslighet, men samtidigt bör det påpekas att det inte finns det inga undersökningar som påvisar att förkortade fängelsestraff leder till minskad brottslighet. Oaktat hur påföljderna ser ut tycks människor benägna att begå brott.

Att vidare anföra att det "inte heller åstadkommer tillräckligt mycket mer samhällsskydd genom att låsa in människor endast ytterligare en liten tid" är att erkänna de begränsningar rehabiliteringsinsatser har och att vissa personer fortsatt är samhällsfarliga efter sin tid i fängelset. Det är inte rättssäkert ur ett brottsofferperspektiv.  
 
Vi behöver förändra vår syn på brott och straff så att det alltid är brottsoffret och dess anhöriga som står i centrum för samhällets insatser och ny lagstiftning, inte förövaren. Det är inte tillfredställande ur ett brottsofferperspektiv att dömda brottslingar med hög återfallsrisk släpps ut innan de avtjänat hela sina straff, då det både skapar otrygghet för brottsoffret och skickar signaler om att samhället inte står på brottsoffrets sida.  

Om inte regeringen agerar kan utredningens förslag komma att genomföras på ett för brottsoffer ofördelaktigt sätt. Justitieministern har således ett utmärkt tillfälle att värna tryggheten, avvisa den utredning han beställt och stå upp för den lag han faktiskt tidigare även själv ville ha, där brottslingar ska avtjäna hela sitt straff om de med stor sannolikhet bedöms återfalla i brott. 

Att säkerställa en lagstiftning som tar krafttag mot brottsligheten och värnar brottsoffer bör ständigt stå högt på regeringens agenda

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.