Infrastruktur

Slammet försämrar maten

Varför klamrar sig Svenskt Vatten fast vid idén att sprida slammet från reningsverken till livsmedelsproduktionen? Det är inte ett lämpligt gödslingsmedel, replikerar Gunnar Lindgren.

Kemikalieinspektionen säger att slam är ett avfall och det sprids som en form av kvittblivning. Även Livsmedelsverket, Läkare för Miljön, Naturskyddsföreningen med flera är kritiska mot slamspridningen. Men branschorganisationen Svenskt Vatten lyssnar inte på dessa varningar.

Medan REVAQ och Anders Finnson med flera i en debattartikel i Dagens Samhälle den 11 april talar sig varm för att minska användningen av kemikalier i samhället, är de REVAQ-certifierade reningsverken i själva verket de riktigt stora miljöbovarna.

Det certifierade reningsverket i Göteborg, Ryaverket, använde själv under år 2005 41 ton natriumhypoklorit, motsvarande cirka 1 miljon flaskor av den kritiserade produkten Klorin. Vidare 250 ton polyakrylamid som är förorenad med det cancerframkallande ämnet akrylamid, som kan påvisas i människans blod och gav upphov till problem vid Hallandsåsen. Utöver det också 195 ton polyaluminiumklorid samt 1 533 ton etanol och industrisprit.

Allvarligt är att cirka 6 000 ton metallavfall från industrin tas emot och används som fällningskemikalie. Cirka 1 000 ton av detta är metaller. Nästan hela sammanlagda mängden tungmetaller i slammet sätter REVAQ-verken till själva. År 2006 fanns cirka 360 kg nickel i slammet, men personalen satte till cirka 250 kg med metallavfallet. Ett annat metallavfall som blandas i slammet är 1 000 ton hydroxidslam med aluminium från reningen av dricksvattnet. Det finns tre gånger mer metallavfall i slammet än fosfor. Dessutom anses en betydande del av slammets fosfor vara svårtillgänglig för växterna.

De cirka 10 000 ton metallavfall som årligen finns i slam från REVAQ-certifierade verk motsvarar metallinnehållet i cirka 10 000 personbilar med sitt järn, aluminium, koppar, zink, kadmium och bly etcetera. Vem anser att detta skall spridas på våra åkermarker?

Också organiska föreningar från hushåll, industri, sjukhus och transporter hamnar i slammet. Men även smittämnen, läkemedelsrester, hormoner och radioaktiva ämnen hamnar i avloppet. Nya kemikalier lanseras i snabb takt med oförutsägbara konsekvenser.

REVAQ och Anders Finnson försöker ge slammet en djupt missvisande miljövänlig förklädnad för att kunna bli kvitt ett besvärligt kemiskt avfall från vårt industrisamhälle.

Vi måste omgående avbryta slamspridningen och i stället snarast påbörja utvinning av fosfor ur avloppssystemet (avloppsvatten, slam eller askan från bränt slam och så vidare) med hjälp av de tekniska metoder som finns tillgängliga i dag.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.