Religiösa friskolor

Slag i luften stoppa nya konfessionella skolor

Det finns goda skäl att vara kritisk till konfessionella skolor. Men det etableringsstopp som ingår i Januariöverenskommelsen kommer att ha en mycket liten eller ingen effekt, skriver Sten Svensson, fristående skoldebattör. 

Sedan början av 1990-talet har en rad larmrapporter publicerats om de konfessionella skolorna. Det har gällt ekonomiska oegentligheter och att religiösa uppfattningar fått styra verksamheten på ett sätt som inte varit förenligt med skollagen. Kritiker har pekat på att dessa skolor segregerar elever och ifrågasatt om de hör hemma i ett icke konfessionellt skolsystem. Det finns goda skäl att vara kritisk till konfessionella skolor. 

I Januariöverenskommelsen finns ett förslag om att stoppa nya konfessionella skolor: ”Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.”

I ett tilläggsdirektiv står att utredaren ska lämna förslag på hur ett etableringsstopp ska kunna införas och analysera konsekvenserna i förhållande till gällande lagstiftning. 

Förslaget är mycket likt det som Liberalerna lanserade 2016 då de föreslog att inga nya tillstånd skulle ges till konfessionella skolor och att de skolor som fanns inte skulle ges rätt att utöka antalet elevplatser. Liberalernas motiv var den stora flyktinginvandringen 2015. De trodde att många nyanlända barn och unga skulle söka sig till de konfessionella fristående skolorna och riskera att isoleras från det svenska samhället.   
  
Vilka effekter kommer ett stopp för nyetableringar att få i grundskolan? Enligt Skolverkets statistik har antalet konfessionella grundskolor legat still sedan början av 2000-talet. Under läsåret 2002/03 fanns det 68 fristående grundskolor med konfessionell inriktning och läsåret 2018/19, fanns det 64 sådana skolor. Oavsett vilket år man kontrollerar sedan 2003 finns det mellan 64 och 67 konfessionella skolor. 
 
Däremot har de fler elever. Fram till för ett par år sedan ökade elevtalen sakta för varje år, men de tre senaste åren har de legat still på drygt 9 400 elever.  

Nu säger inte Skolverkets statistik över konfessionella skolor allt. Det är skolan själv som väljer att kalla sig konfessionell och som anmäler detta till Skolverket. Det kan finnas andra fristående skolor som har konfessionella inslag i verksamheten men de kallar sig inte konfessionella. Hur vanligt det är finns det inga uppgifter om. Om dessa skolor omfattas av Januariöverenskommelsen framgår inte.
 
När förslaget presenterades kom de vanliga påståendena om att det skulle bryta mot de internationella åtaganden som Sverige har förbundit sig att följa. Men det finns inga internationella överenskommelser som säger att de svenska reglerna för fristående skolor ska gälla och att offentliga bidrag ska betalas till konfessionella skolor. Det regelverket är unikt för Sverige.

Sammanfattar man statistiken finner man att det är få skolor och få elever. Knappt sex procent av friskoleeleverna och under en procent av det totala elevantalet går i de konfessionella grundskolorna. Det har inte tillkommit fler skolor sedan början av 2000-talet och ökningen av elever har stannat av. Det blev heller inget av den befarade ökningen av elever till konfessionella skolor efter flyktinginvandringen 2015, så som Liberalerna förutspådde.  

När friskolesektorn i övrigt växer så det knakar, står de konfessionella skolorna still. Ett stopp för nya konfessionella skolor kommer därför att ha en mycket liten eller ingen effekt alls. Beslutet riskerar att bli ett slag i luften och det kommer inte att påverka skolsegregationen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.