När fler säger upp prenumerationen på sin lokala papperstidning och annonsintäkterna minskar behöver mediehusen spara och reagerar genom att krympa de lokala redaktionerna.
Mediernas granskande funktion riskerar att försvagas, vilket är ett hot mot vår demokrati. Visst finns det anledning till oro.
Samtidigt ökar antalet kommunikatörer i kommunerna. Vissa journalister vill gärna tro att dessa ytterligare bidrar till den tynande lokaljournalistiken. ”Skönmålning”, kallade Helsingborgs Dagblad det. ”Propaganda”, tog Gävle Dagblad i med.
Och Publicistklubbens ordförande skriver att skattebetalarnas pengar går till att sminka över skandaler och problem.
Men alla försök att nyansera bilden kommer på skam. Bara den förutfattade meningen om kommunikatörerna tillåts komma fram.
Vilken annan yrkesgrupp skulle någon offentlig person kunna sätta sådana epitet på utan att få sitta i skamvrån?
Beskrivningarna har trots allt mycket lite att göra med det arbete som utförs av kommunikatörer på kommuner runt om i landet. Kommunikationsyrket har utvecklats och breddats mycket under de senaste tjugo åren, till skillnad från journalistyrket.
Kommuninvånarnas behov av, och krav på, kommunikation ökar. Vi använder kommunala tjänster i stort sett hela livet. Det är förskola, skola, simhallar, cykelbanor, sophämtning, äldreomsorg och mycket mer.
Utbudet riktar sig till många målgrupper med olika behov och förutsättningar.
Därför är kommunikationen i sig en viktig del av de tjänster som erbjuds. Effektiv kommunikation hjälper invånarna att jämföra och välja de alternativ som passar dem bäst.
Den digitala kommunikationen har exploderat de senaste åren. Det har blivit en självklarhet att kommunerna har webbplatser, ofta med självservice, bokningsmöjligheter och annan service, och kundtjänst i sociala medier.
I jämförelse med 1900-talet är det en helt annan värld vi verkar i.
Även i stadsplaneringen behövs systematisk kommunikation. När städer förändras vill människor som berörs vara delaktiga. Det gäller att begripligt redovisa olika förslag till bostadsområden och byggnader, kanalisera synpunkter och berätta om beslutsgången.
Men det handlar också om att förenkla i vardagen med tydliga skyltprogram vid bygg- och vägarbeten.
Kommuner är arbetsplatser med många anställda. För att driva så stora organisationer effektivt krävs även bra intern kommunikation.
En väl fungerande intern kommunikation i en organisation bidrar till minskad sjukfrånvaro, engagerade medarbetare och effektivare organisationer.
Kommunikatörer bidrar med stöd när det gäller intranät och tekniska kommunikationslösningar, kommunikation om mål och strategier, organisationsförändringar, samt stöd till chefer som har viktiga kommunikationsroller både inom och utanför kommunen.
Kommunikation likställs med propaganda som har som syfte att vilseleda och övertala, och ställs emot journalistik som ska leda till upplysning och kunskap.
Men vår genomgång av kommunikatörens breda yrkesområde ovan visar att den jämförelsen ger en grovt förenklad och falsk bild av kommunikatörsyrket och kommunikatörers arbetsuppgifter i våra svenska kommuner.
Likväl som dålig journalistik kan vinkla och snedvrida, kan kommunikation användas på oetiskt sätt. Därför är det viktigt med granskning av både journalister och kommunikatörer, men denna granskning måste vara seriös och inte utgå från förutfattade meningar.
Att två fenomen uppstår samtidigt betyder inte att de har med varandra att göra. Hur lockande det än är så är jakten på en syndabock för mediekrisen sällan värdig. Och kommunikatörerna har inte förtjänat det.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
