Plan- och bygglagen

”Skyddsvärd bebyggelse kan gå förlorad för alltid”

Det är illa ställt med skyddet av bebyggelsens kulturvärden. Det visar Riksantikvarieämbetets undersökning av 110 byggärenden runt om i landet. I de flesta fall tas ingen hänsyn alls till kulturvärdena i den kommunala byggprocessen.

Riksantikvarieämbetet har tidigare varnat för att byggboomen hotar oersättliga kulturvärden i den byggda miljön. Skälet är att kommunerna saknar resurser och kompetens för att ta tillvara dessa värden i den kommunala byggprocessen. Vi har nu i en fördjupad studie, Kulturvärden försvinner i byggprocessen, undersökt hur det faktiskt har sett ut i 110 byggärenden fördelade över 25 kommuner. Hur mycket hänsyn tas när byggnader ska ändras och hur skiljer sig kommunerna åt i hanteringen? Tyvärr har våra farhågor att det inte fungerar som det är tänkt besannats.

Enligt plan- och bygglagen ska ändringar alltid göras varsamt och byggnader som är särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt får inte förvanskas. Det kan handla om allt från att bevara tidstypiska byggnadsdetaljer som spröjsade fönster, till att inte tillåta rivning av hela eller delar av byggnader eller uppförande av balkonger som förändrar byggnadens karaktär.

De 110 fall som vi har undersökt rör byggnader med kända kulturvärden eller byggnader som ligger i områden där särskild hänsyn krävs. Trots detta uppmärksammas kulturvärdena inte alls i en majoritet av fallen. Där de nämns följs kulturvärdena sällan upp eller kontrolleras och det saknas ofta sakkunnig kompetens i processen. Endast i fyra av fallen fanns uppföljning av kulturvärden med i kontrollplanen. Därmed kan kommunerna inte heller kontrollera i efterhand om kulturvärden faktiskt har gått förlorade.

Som Riksantikvarieämbetet tidigare har påpekat är kulturmiljöer viktiga för en hållbar samhällsutveckling av flera skäl. De är viktiga för en historisk förståelse av platsen, vilket i sig ökar attraktionskraften och kan verka tilltalande för både boende och besökare. Det är också vår skyldighet mot kommande generationer att främja en långsiktigt hållbar livsmiljö. I den ingår att vårda bebyggelse med utpekade kulturvärden. Risken med dagens situation är att unik och skyddsvärd bebyggelse går förlorad för alltid.

Det finns naturligtvis även positiva exempel. I vissa kommuner finns antikvarisk kompetens med i hela byggprocessen. Det leder till att kulturvärdena tas upp i byggloven och att det skapas rutiner för att värdera och följa upp påverkan på kulturvärden. Mallar, rutiner och checklistor borgar också för positiva resultat.

För att framgångsrikt utveckla bebyggelsen utan att skada de skyddsvärda miljöerna behöver flera saker göras. Det är viktigt att kommunerna skaffar sig tillgång till antikvarisk kompetens. Men det räcker inte. Det behöver även utarbetas tydliga rutiner för när den antikvariska kompetensen ska användas och hur bedömningarna ska följas upp och kontrolleras genom hela byggprocessen.

Om bygglovshandläggare har antikvarisk kompetens underlättar det också dialogen med den sökande och med politiska beslutsfattare. För att kulturvärdena inte ska tappas bort måste de formuleras tydligt i ärendet, såväl byggnadsinspektören som byggherren måste veta vad som krävs för att värdena inte ska gå förlorade.

Riksantikvarieämbetet lämnar i rapporten förslag på åtgärder. De kommer att vara ett underlag i ett uppdrag från regeringen som Riksantikvarieämbetet genomför tillsammans med Boverket, Statens centrum för arkitektur och design samt Statens konstråd. Men kommunerna behöver inte vänta på att det uppdraget ska bli klart. De kan redan nu göra något åt att kulturvärden försvinner i den kommunala byggprocessen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.