Debatt
Kulturskola
8 mars 2020 kl 14:56

Skydda landets kulturskolor med ny lag

Fyra av tio kulturskolor i Sverige står inför nedskärningar. Situationen är alarmerande. Kulturskolerådet vill tillsammans med några av landets viktigaste kulturaktörer se en kulturskolelag, som likt bibliotekslagen säkrar verksamhet i varje kommun.

Det här är en opinionstext

Jalle Lorensson
ordförande Kulturskolerådet

Det är tuffa tider för kommunerna. Finansminister Magdalena Andersson har konstaterat att det fram till 2026 finns ett finansieringsgap på 90 miljarder i välfärden för att kunna bibehålla dagens standard. Hon exemplifierar med att 560 nya äldreboende och 75 nya vårdcentraler behöver byggas. Kulturskolerådets enkät visar att fyra av tio av landets kulturskolor förväntas att drabbas av besparingar de närmaste åren. Kulturskolans kostnader handlar i huvudsak om löner till lärarna som undervisar. Varje krona som skärs ned drabbar barnen direkt. När kommunernas ekonomi krisar riskerar nu tusentals unga att förlora sin möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet.

Riksdagen antog den 23 maj 2018 en proposition som bland annat ska främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Den ligger väl i linje med att barnkonventionen blir lag från 2020. I statsminister Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring och i 73-punktsprogrammet deklareras att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.

I dag är några kommuners verksamhet hotade av nedläggning och många berörda av nedskärningar. Detta är djupt beklagligt och den framtida utvecklingen ser dessvärre inte bättre ut. Vi behöver därför agera nu för att säkra verksamhet i hela landet. Kulturskolerådet vill tillsammans med några av landets viktigaste kulturaktörer se en kulturskolelag, som likt bibliotekslagen säkrar verksamhet i varje kommun. I kommunernas ekonomiska och ideologiska vägval kan verksamheter ställas mot varandra till nackdel för kulturutövande för barn och unga.

Bibliotekslagen kom till som en reaktion på den ekonomiska krisen på 90-talet och en oro för att nedskärningar i kommunerna skulle skapa allt för stora skillnader i landet och ökad kulturell ojämlikhet. Vi vill se en liknande ramlag för kommunernas kulturskoleverksamhet.

Enigheten om kulturskolans betydelse är stor. Från vänster till höger ser alla aktörer värdet av kulturskolan och barns möjligheter till kulturutövande. Barns kreativa kompetens är nödvändig på så många områden och kommunerna är väldigt stolta över sin kulturskola. Verksamheten betyder mycket och spänner från demokratibyggande inslag till unika personliga framgångar, Grammis- och Oscarsvinnare. I varje svenskt orkesterdike sitter professionella musiker med en bakgrund i kulturskolan. Kulturskolan utgör en grund för hela det ekosystem som svenskt kulturliv i hög grad är beroende av. Landets kulturskoleverksamhet har också internationell ryktbarhet och respekt. Det är en verksamhet värd att värna, precis som biblioteken. Sverige skiljer sig från våra nordiska grannländer genom avsaknad av skyddande lag och nationell reglering.

De senaste åren har det statliga engagemanget för kulturskolorna ökat och satsningar på fler lärare, kunskap om sektorn och statliga bidrag har bidragit positivt. Vi har nu också en nationell politik för kommunernas kulturskolor med en ambition om en mer likvärdig tillgång till kulturskoleverksamhet av hög kvalitet i hela landet. Kulturskolorna har också utvecklats positivt de senaste åren med ett ökat utbud och satsningar på att nå fler och bredare. Varje vecka deltar över 200 000 barn i kommunernas kulturskoleverksamhet.

För att säkerställa en framtida utveckling och att alla barn i hela Sverige har tillgång till kulturskola så behövs kraftfulla nationella åtgärder. En lagstiftning som säkrar verksamhet i alla kommuner är en nödvändig del i en framtida nationell kulturskolepolitik.

Undertecknar denna artikel gör även: 

Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP)

Anna Rydborg, ordförande Riksförbundet Unga Musikanter (RUM)

Ann-Charlotte Carlén, rektor Musikhögskolan i Malmö

Christina Björklund, VD GöteborgsOperan

Cristoffer Rosédius, ordförande Kontaktnätet

Daniel Wallentin, ordförande Filmregionerna

Eric Sjöström, Styrelseordförande Stiftelsen El Sistema Sverige

Helena Wessman, rektor Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (KMH)

Ian Plaude, rektor Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI)

Jesper Larsson, VD Kulturhuset Stadsteatern

Joppe Pihlgren, Verksamhetschef Svensk Live

Karin Eklund, förbundsdirektör Sveriges Körförbund

Karin Inde, Riksförbundet Svensk Jazz

Lotta Wiklund, verksamhetsledare UNGiKÖR

Magnus Aspegren, VD Riksteatern

Magnus Eriksson, Förbundsdirektör Sveriges Orkesterförbund

Maria Frej, VD Malmö Live Konserthus

Marie Wall Almquist, styrelseledamot Lärarförbundet

Max Låke, verksamhetsledare Unga Tankar Om musik

Mikael Brännvall, VD Svensk Scenkonst

Paula Crabtree, rektor Stockholms konstnärliga högskola

Petra Brylander, VD Uppsala Stadsteater

Petra Frank, prefekt Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet

Stefan Forsberg, VD Kungliga Filharmonikerna

Stefan Hansen, VD Unga Klara

Sten Cranner, VD Göteborgs Symfoniker (GSO)

Susanne Rydén, preses i Kungl Musikaliska Akademien

Walter Brolund, tf VD Uppsala konsert och kongress (UKK)

Ulrika von Schantz, prefekt HSD, Stockholms universitet

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 8 mars 2020 kl 14:56

Skribent

Jalle Lorensson
ordförande Kulturskolerådet