Debatt
Skatter
31 augusti 2020 kl 19:05

”Skrota skatten på engångsplast och inför ett pantsystem”

Det finns en risk att den tänkta positiva miljöeffekten av skatten på engångsplast uteblir, eftersom skatten skapar incitament att använda material som är miljömässigt sämre. Ett utökat producentansvar och ett pantsystem för engångsartiklar skulle ge bättre effekt, skriver Företagarnas Philip Thunborg och Patrick Krassén.

Det här är en opinionstext

Regeringen, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har som ambition att bekämpa nedskräpning av engångsartiklar. Det ligger också i linje med EU:s engångsplastdirektiv. En ny skatt var huvudalternativ i det uppdrag som utredaren fick men det fanns också mandat att titta på andra lösningar. Kanske ett pantsystem? Eller bättre och fler kärl för återvinning av plast?

Det blev en skatt. Så vad innebär den? Miljöskatten på engångsartiklar har som uttalat syfte understödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi. Skatten ska också minska de negativa miljöeffekterna av artiklarnas nedskräpning när de inte tas om hand. Skatt betalas med 5 kronor/mugg och 7 kronor/livsmedelsbehållare, där avdrag ges för artiklar med lågt plastinnehåll. Skatten föreslås träda i kraft den 1 september 2021.

Skatten bedöms i ett inledande skede leda till en minskad förbrukning av muggar och livsmedelsbehållare med cirka 25 procent. Men en minskad efterfrågan på beskattade artiklar leder även till negativa konsekvenser för de företag som sätter produkterna på marknaden samt för kaféer, restauranger, food trucks, food courts och kiosker. Högre kostnader och lägre lönsamhet för dem leder i sin tur till negativa effekter på sysselsättningen, färre arbetstillfällen och minskade skatteintäkter.

De som är för skatten utgår från att engångsartiklarna kommer att ersättas av miljövänliga motsvarigheter. Vad framtiden bär med sig får vi se, men det finns idag få kostnadseffektiva alternativ till muggar och livsmedelsbehållare som håller motsvarande kvalitet eller inte innehåller någon nivå av plastinnehåll. Det innebär i praktiken att dessa engångsartiklar alltid kommer att beskattas. Skatten som föreslås är alltså inte en lösning utan enbart en kassako som inbringar 3,8 miljarder kronor årligen.

Det finns i stället en risk att den tänkta positiva miljöeffekten uteblir på grund av att skatten skapar incitament att använda material som är miljömässigt sämre – vilket syns i fallet med plastpåseskatten där tygpåsar är en stor påfrestning på miljö och klimat (1 tygpåse behöver användas cirka 7 000 gånger för att komma ner i plastpåsens nivå av klimatpåverkan).  

Ska skatten alls få önskvärd effekt måste avdragsnivåerna förändras. Det bör finnas mer långtgående avdrag, upp till fullt skatteavdrag, för de produkter som innehåller återvunnen eller biobaserad plast. Det finns redan europeiska certifieringssystem som möjliggör en sådan differentiering. Företag som tillverkar eller tillhandahåller klimat- och miljövänliga engångsartiklar borde premieras.  

Som en följd av EU:s engångsplastdirektiv införs ett utökat producentansvar där producenten ska stå för kostnaden för medvetandehöjande åtgärder, insamling i offentliga system samt uppstädning av sina produkter. Det innebär ytterligare kostnader för producenterna, vilket sannolikt leder till att företagen ser till att det blir lättare för deras artiklar att återvinnas på rätt sätt i stället för att hamna i naturen – exempelvis fler ändamålsenliga kärl för plaståtervinning.

Det tror vi räcker långt, och är betydligt mer träffsäkert än skatten. Vill man ändå göra mer föreslår vi att detta lagförslag pantas och sedan återvinns, i form av just ett pantsystem för engångsartiklar. Ett sådant pantsystem skulle både minska risken för nedskräpning och på riktigt göra det lönsamt att återvinna sitt skräp.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 31 augusti 2020 kl 19:05
Uppdaterad: 31 augusti 2020 kl 19:00

Skribenter

Philip Thunborg
expert hållbarhet och infrastruktur Företagarna
Patrick Krassén
skattepolitisk expert Företagarna