Genus

Skrota de rödgrönas genusexperiment!

Det är tydligt att jämställdhet för de rödgröna är samma sak som att sträva efter en total upplösning av könen. Men är det verkligen ett stort problemen att förskolelärare kallar barn för flickor och pojkar? Är det ens ett problem om en flicka vill leka med en docka? Skriver Sara Skyttedal (KD), som vill satsa på jämställdhet för vanliga kvinnor.  

Förra våren valde utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att ge Skolverket i uppdrag att ta fram en ny läroplan för förskolan. Detta är alltså riktlinjer som alla förskolor är tvungna att följa i sitt arbete. I uppdraget till Skolverket skrev Fridolin att läroplanens formuleringar om jämställdhet måste förändras.

Den ”strukturella nivån” anser Fridolin måste fram tydligare, och han hävdar att för få förskolor arbetar med ”normkritiska perspektiv”. I början av sommaren presenterade Fridolin förslaget till ny läroplan. Den innebär att om de rödgröna får bestämma i höst så kommer all personal på förskolan ha i uppdrag att ”utmana barnen” att inte göra ”könsstereotypa val”.

Notera ordvalet. Det handlar alltså inte om att det ska finnas valmöjligheter för barnen. Inte att de ska få leka med vad de vill utan att någon ifrågasätter det. Istället ska personalen fungera som politisk korrekta prussiluskor och ingripa om barnen leker ”könsstereotypt”. Så ska man uppfylla Fridolins nya direktiv om att jobba mer ”normkritiskt”. Oklart är däremot hur det praktiskt ska gå till när en dagisfröken ”utmanar” en treårig flicka att lägga bort dockan och istället ta upp brandbilen.

Förskolan finns till för att hjälpa föräldrar att få ihop vardagen - inte för att den rödgröna regeringen ska kunna experimentera med våra barn utifrån svagt underbyggda genusteorier. Fridolin går långt över politikens gränser när han tar sin ideologi in i småbarns vardag på förskolan. 

Förslaget till ny läroplan för förskolan speglar de förändringar Fridolin redan gjort för förskoleklasser och grundskolan. Där har regeringen valt att, utöver att infoga tveksamma radikalfeministiska skrivningar, även markera speciellt att han styrkt orden pojke och flicka ur läroplanen för att ”könsuppdelning ska inte förekomma”.

Det är tydligt att jämställdhet för de rödgröna är samma sak som att sträva efter en total upplösning av könen. Men är detta verkligen något eftersträvansvärt? Är de stora jämställdhetsproblemen idag i Sverige att förskolelärare kallar barn för flickor och pojkar? Är det ens ett problem om en flicka vill leka med en docka?

I sitt sommartal sa Ebba Busch Thor att om den rödgröna politiken är feministisk så är Sverige i behov av en helt ny feminism. Jag håller med henne. Alltför mycket av vad regeringen kallar jämställdhetspolitik är egentligen genusflum och riktar sig enbart till en liten kvinnoelit. Vi behöver en jämställdhetspolitik som förbättrar för vanliga kvinnor i deras vardag. Reformbehoven är uppenbara:

•    Få ner ohälsotalen bland kvinnor. Alltför många kvinnor bränner ut sig i förtid för att vi har ett omodernt arbetsliv där det är för svårt att kombinera arbete och familj.
•    Krafttag mot sexualbrott och hedersvåld genom fler poliser och strängare straff.
•    Minska barngrupperna i förskolan. Osäkerheten om barnen mår bra under dagen skapar stor stress hos allt för många kvinnor.
•    Höj kvinnors pensioner genom att höja barntillägget. Det är tack vare att familjer skaffar barn som de finns någon som betalar de framtida pensionerna. De borde föräldrar kompenseras för.
•    Säkerställ att det i hela landet finns en förlossningsvård man kan lita på.

Fler partier måste lämna besked om hur de ser på jämställdhet och inte minst på radikalfeminismen. Centerpartiet och Liberalerna sänder signaler om att de kan tänka sig att regera med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Innebär det då också att de kan tänka sig att ställa upp på deras genuspolitiska linje? En röst på en ny regering är för mig en röst för en ny jämställdhetspolitik och ett slut på det destruktiva genusflummet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.