SKR: Tio åtgärder för el i hela landet

Utbyggnaden av de nationella stamnäten, som transporterar el mellan olika delar av landet, halkar efter när efterfrågan på el ökar. Det har lett till akuta situationer i både Skåne och stora delar av Mälardalen. Utbyggnaden av industri, tågförbindelser och bostadsområden riskerar att hamna på vänt, och därmed även nya jobbtillfällen och viktiga skatteintäkter till välfärden. Fler regioner kan drabbas framöver.

Efter tillfälliga lösningar i Malmö och Stockholm krävs nu långsiktiga åtgärder som löser elförsörjningen och förtydligar ansvaret för kapacitetsbrist. Annars hindras tillväxt och utvecklingen av ett klimatsmart samhälle. Det finns också risk att elen inte räcker till på vintern när den behövs som mest.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) lägger nu fram flera förslag på åtgärder för en säker tillförsel av el till alla delar av vårt land:

1. Tiden för att bygga ut de nationella stamnäten måste bli kortare. Det statliga lantmäteriet måste få ökad kapacitet att hantera ärenden om utbyggda ledningar. Regeringen bör också avlasta myndig­heten genom att låta fler kommuner inrätta egna lantmäterier. Energimarknadsinspektionen och mark- och miljödomstolarna måste  korta sina handläggningstider och regler för överklaganden behöver ses över.
2. Kommuner och regioner bör genomföra tidiga dialoger med elnätsföretag och stora användare av energi i samhällsplaneringen. Det är viktigt att underlätta för ledningar och kraftstationer i översiktsplanering, detaljplanering och tilldelning av mark.
3. Regering och riksdag behöver justera ellagen så att nätbolagen ska ta hänsyn till kommunernas och regionernas prioritering av verksamheter när elnäten riskerar att få brist på kapacitet. Nätbolagen måste kunna neka nya verksamheter att använda kapacitet som andra viktiga samhällsfunktioner kan behöva.
4. Kraft- och fjärrvärmen måste få bättre villkor. Den är klimatsmart och minskar behovet av investeringar i stamnäten. Regeringen behöver bland annat ta tillbaka beslutet om skattepåslag på kraft- och fjärrvärmens energiutvinning från avfall.
5. De nationella nätavgifterna måste ge tydligare ekonomiska incitament för elintensiv industri att etablera sig där det inte råder nätkapacitetsbrist.
6. Staten bör ge ekonomiska incitament till fastighetsägare att byta ut direktvärmande el och mindre effektiva värmepumpar till uppvärmning med mindre belastning på elsystemet.
7. Regeringen behöver förtydliga vem som bär ansvaret när brist uppstår. Är det lokal elproduktion eller nät som ska byggas ut? Energimarknadsinspektionen behöver ta fram lösningar i samråd med berörda aktörer.
8. Elnätsföretagen behöver långsiktiga förutsättningar för att göra nödvändiga investeringar i elnäten. Energimarkandsinspektionen behöver utveckla en dialog om vad regleringen av elnätsmarknaden ska ha för mål och vad som ska ingå i nätföretagens intäkts­ramar. Elnätsföretag, reglerare och kunder bör ingå i dialogen.
9. Energimarkandsinspektionen behöver ge elnätsföretagen möjlighet att uppmuntra kunderna till en mer flexibel elanvändning genom att differentiera avtal och tariffer. Användandet av el behöver styras till tider när det finns mer kapacitet i näten.
10. Regeringen bör stoppa arbetet med att införa en elhandlarcentrisk modell på den svenska elmarknaden. Ett nytt mellanled ökar kostnader och avstånd mellan slutkund och nätföretag och tar inte hänsyn till ny teknik och ökade krav på datasäkerhet.

Energiförsörjningen är avgörande för samhällets funktion och utveckling. Många åtgärder måste nu till samtidigt. SKR bistår gärna i regeringens arbete med utredningar och beslut.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.