Sköraste patienterna får betala priset när nätläkarna växer

Det är glädjande att Anna Starbrink, Daniel Forslund och Tobias Nässén instämmer i att vårdbehoven ska styra resurserna. Illa vore det ju annars, eftersom det står så i hälso- och sjukvårdslagen. Men vi kritiserar inte regionen för brist på intentioner, utan vår kritik gäller hur regionens regelsystem slår i verkligheten. 

Vi hävdar att vårdcentraler med kraftig digital profil framförallt attraherar förhållandevis friska patienter och att regelverket behöver förändras för att inte dessa vårdgivare ska överkompenseras, på bekostnad av de traditionella vårdcentralerna och de sjukare patienterna. Vi kritiserar ersättningssystemet för att det inte kompenserar tillräckligt, trots de justeringar som sker för diagnoser (ACG) och socioekonomi (CNI), detta eftersom digital vård selekterar fram de friskaste också ur varje sådan undergrupp.

Men på dessa funderingar svarar trion inte alls – i stället väljer de att tala om utomlänstaxan, som inte har något med detta att göra. De berättar också hur digital vård fungerar för patienter på sjukhus- och specialistkliniker – men vi pratar om primärvård! 

Avarter och kryphål ska stoppas, skriver trion – bra! Men några exempel på avarter eller kryphål nämner de inte. De kommenterar inte ens det kryphål som Kry hittat i regionens eget ersättningssystem, nämligen den högre besöksersättningen för nystartade vårdcentraler med färre än 4000 listade, en ersättning som Kry får genom att lista patienter på en vårdcentral och registrera de digitala besöken på en annan. Är det inte ett kryphål värt att täppa till? 

Förutom de rent ekonomiska aspekterna handlar vår kritik också om breddinförandet av oprövad digital vård. Trion kämpar för en ökad tillgänglighet, men resultatet kan bli det motsatta. Om regelverken inte ändras kan vi inom ett antal år få uppleva hur vi, i stället för den digifysiska primärvården vi alla vill ha, har kvar en digital variant av 1177, som framförallt består av digital primärvård med ytterst begränsade möjligheter till fysisk vård. Vad får det för konsekvenser för patientsäkerheten och för sjukvården som helhet? Som läkare vet vi att det inte går att digitalt bedöma mer än en bråkdel av de besvär vi möter på vårdcentralen på ett patientsäkert sätt. Varför anses techbolag vara mer trovärdiga än de riktiga experterna på primärvård, specialisterna i allmänmedicin? 

Region Stockholms gynnande av vårdcentraler med kraftig digital profil hotar vården för våra sköraste  patienter. Det räcker inte att säga att man vill slussa resurser till de som mest behöver dem – man måste se till att så också sker i verkligheten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.