Språk

Fem fördelar med mer språk i skolan

Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer, skriver sex debattörer. 

Nyligen presenterade Skolverket en rapport med förslag för att stärka de moderna språkens ställning i svensk skola. Den lämnades över till regeringen den 18 juni i år. En central rekommendation är att elever ska läsa moderna språk från årskurs 6. Myndigheten föreslår att en nationell språkstrategi bör utformas samt att ett nationellt språkcentrum bör inrättas.  Sammantaget är förslagen framtagna för att ”förbättra elevernas språkkunskaper, öka intresset att läsa språk i gymnasieskolan och för att möta samhällets behov av språkkunskaper”, enligt Skolverket.

Rent konkret föreslår myndigheten att möjligheten att studera extra svenska och engelska istället för ett modernt språk i grundskolan tas bort. Dessutom ska gymnasieelever kunna välja ett modernt språk i gymnasiet, vilket program man än läser.

I ljuset av våra respektive erfarenheter välkomnar vi Skolverkets förslag. Vi ser fem huvudsakliga fördelar.

För det första ligger de i linje med rådande läge i de allra flesta EU-länder samt med EU:s flerspråkighetspolitik och rekommendation att européer bör behärska två språk utöver sitt modersmål. För majoriteten av EU-länderna är studier i ett andra främmande språk obligatoriskt. Detta stöds dessutom redan från politiskt håll i Sverige. ”Jag hoppas ni lär er fler europeiska språk, inte bara engelska.” (2), uppmuntrade statsminister Stefan Löfven studenterna i publikskaran på Uppsala universitet i sitt Europatal den 26 oktober 2017.

För det andra stimulerar språkstudier elevernas utveckling på flera plan: kognitivt, socialt och kulturellt. Forskning visar att språkinlärning utvecklar hjärnans synapser. Amy Thompson är lingvist vid University of South Florida. Hon fångar nyttan med språkinlärning på ett mycket träffande sätt: ”Inlärning av främmande språk medför kunskap om hur saker och ting kan uträttas på ett annorlunda vis än det invanda, vilket kallas kulturell kompetens.” Språkinlärning främjar alltså förmågan att hantera situationer man inte är van vid, genom att man anpassar sitt beteende och interaktionen till omgivningen. Dessa färdigheter är centrala i en globaliserad och digitaliserad värld där kommunikation intensifieras.

En tredje fördel hänger ihop med företagens skriande behov av personal med tillräcklig språkkompetens. I dag lider företag brist på detta, vilket flera näringslivsaktörer intygar. I rapporten Språk – en väg in i arbetslivet (2011) (4) från Svenskt Näringsliv, Lärarnas Riksförbund och Demoskop, konstateras att 42 procent av medelstora företag ställer krav på ett tredje språk för anställning och cirka en tredjedel av företagen ansåg att den egna verksamheten skulle stärkas genom förbättrade språkkunskaper.

En ytterligare vinst med kunskaper i moderna språk syns inom forskningsvärlden. Referenser till vetenskapliga artiklar härrör huvudsakligen från engelskspråkiga eller svenska verk. En väsentlig del av den vetenskapliga globala produktionen konsulteras inte, därför att den inte är tillgänglig för många forskare.

Slutligen skulle en utökad inlärning av moderna språk vara ett konstruktivt bidrag i kampen mot social ojämlikhet i skolan. I dagsläget är detta problem påtagligt, vilket en PISA-rapport från 2015 visar. Att inte säkerställa undervisning i moderna språk för alla studenter spär på ojämlikheten. Det har visat sig att elever från studievana hem erhåller undervisning i främmande språk i högre utsträckning än de som är socioekonomiskt utsatta.

Vi förstår att Skolverkets förslag innebär många utmaningar och vi underskattar inte de resurser som kommer att krävas för att genomföra strategin. Vi är, likt Skolverket, dock övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.