Debatt
Elever
13 mars 2019 kl 05:00

Skolverket: Elever behöver rustas bättre för högskolan

I dag presenterar Skolverket en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Det här är en opinionstext

De senaste årtiondena har högskolan byggts ut och rekryteringen av studenter har breddats. Unga som tidigare inte skulle ha läst på högskolan gör det i dag. Det ställer nya krav på såväl gymnasieskolor som högskolor och universitet.

Många unga väljer i dag att studera vidare efter gymnasieskolan, men samtidigt medför utvecklingen konsekvenser som måste hanteras. Många studenter har svårt att klara övergången från gymnasieskolan till högskolan. Detta trots att högskoleförberedelsen förstärkts i utbildningen på de högskoleförberedande programmen i och med gymnasiereformen 2011.

Skolverket har i flera studier belyst hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. I dag presenterar vi en kvalitativ studie som bygger på 17 intervjuer med studenter och lärare vid tre lärosäten. Intervjuerna är samstämmiga och tillsammans med tidigare studier framträder en tydlig problembild.  

I intervjuerna vittnar lärare i högskolan om att allt fler studenter visar brister vad gäller förmågan att arbeta självständigt och hantera den frihet som högskolestudier innebär. Lärarna på högskolorna anser att förkunskaperna hos studenterna varierar allt mer. De upplever att det blivit svårare att veta vilka förkunskaper de kan förvänta sig att studenterna har. Lärarna pekar på att kraven som ställs i grund- och gymnasieskolan verkar variera mycket mellan skolor. Bilden bekräftas delvis av en studie om likvärdig betygsättning i grundskolan som Skolverket nyligen publicerat.

En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan. Förutom att säkra att eleverna får med sig goda ämneskunskaper måste gymnasieskolan jobba med elevernas förmåga att ta ansvar, planera sina studier och arbeta självständigt. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att visa dessa förmågor i det gymnasiearbete som görs i slutet av utbildningen och som är en del av högskoleförberedelsen.

De senaste årtiondena har antalet unga som läser på högskolan ökat. Genom politiska beslut har högskolor och universitet byggts ut och rekryteringen till högre studier har breddats. Att fler unga erbjuds plats i högskolan är ett medvetet val från samhället. Därför behöver även högskolor och universitet granska sina arbetsformer för att de studenter de tar emot ska ha förutsättningar att lyckas.

Varje gymnasieskola har ett ansvar för att utveckla samarbetet med universitet och högskolor, och lärosätena har ett ansvar för att samverka med det omgivande samhället. Vi ser dock ett behov av en ökad dialog mellan gymnasieskolor och högskolor och universitet. På så sätt kan gymnasielärare få en tydligare bild av vad som förväntas av eleverna i högskolan och lärarna i högskolan en tydligare bild av gymnasieskolans innehåll och krav.

Självklart har alltid den enskilde eleven eller studenten ett eget ansvar för sina studier – ansträngning och motivation måste komma från eleven. Det handlar inte om att sänka kraven. Men vi är övertygade om att såväl gymnasieskolor som högskolor och universitet kan göra betydligt mer för att fler unga ska lyckas i högre studier. Ett studiemisslyckande skapar problem och är kostsamt, inte bara för den enskilde individen utan också för samhället i stort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.